Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
ELEKTROMATERIALLÄRA
sätter regn och snö överslagshållfastheten.
Det fasta materialets yta utsättes ofta för
damm och smuts, och konstruktionen
måste då också utformas med tanke på
. betryggande krypavstånd. Hållfasthetshöj-
ningen med ökat tryck kan i många fall
med-fördel utnyttjas och många förslag
därom ha framlagts. l kompressionsbrytare
t. ex. drar man nytta av den högre håll-
fastheten. små luftspalter i serie med fasta
material som egentlig isolering måste i
allmänhet undvikas. Den låga dielektrici-
tetskonstanten medför, att största påkän-
ningen kommer på spalterna med lokalt
genomslag som följd.
Inom teletekniken komma de låga för-
lusterna fullt till sin rätt, t. ex. i konden-
satorer och kablar för högfrekvens. Kon-
densatorer göras även med pressgas. som
luftspalter emellertid alltid förutsätta ett
mekaniskt stöd av något slag, blir mate-
rialet i detta avgörande för de resulte-
rande förlustegenskaperna.
Förutom luft användas t. ex. kväve och
argon som fyllning i glödlampor för att
minska förångning av glödtråden, koldi-
oxid vid förhöjt tryck som isolerande
medium i kondensatorer för mätändamål.
väte som kylmedium i generatorer på
grund av dess goda värmeledningsförmåga
och ädelgaser i blandning i gasurladd-
ningslampor för att få låg tändspänning.
Litteratur
Druyvesteyn, M. J. and Penning, F. M.,
Mechanism of electrical discharges in
gases of low pressure, Rev. mod. Phys.
12. l940, s. 87—l74. — Gänger, B., Die
elektrische Festigkeit verdichteter Gase,
Arch. Elektrotechn. 34. 1940, s. 633—652,
701-—712. — schumann, W. O., Elektri-
sche Durchbruchfeldstärke von Gasen.
springer, Berlin 1923. — Trump, l. G»
safford, F. J. and Cloud, R. W» D—C
breakdown strength of air and of freon
in a uniform field at high pressures,
Electr. Engng. Trans. 60. 194l, s. 132—134.
996
Isolervätskor
Mineralolja. Till ojämförligt största delen
utgöras de flytande isolermaterialen av
raffinerade mineraloljedestillat. vilka under
benämningen isolerolja användas som vär-
meavledande dielektrikum. Avgörande för
oljans användbarhet härför äro å ena sidan
de egenskaper, som sammanhänga med
råoljan och dess förarbetning, dvs. åld-
rings- (oxidations-) beständighet, syrahalt,
viskositet, stelningstemperatur, flampunkt,
samt å andra sidan de huvudsakligen kon-
ditionsberoende dielektriska egenskaper-
na. För en rationell utnyttjning fordras
därjämte kännedom om oljans värmekow
stanter, som emellertid kunna sättas lika
för all mineralolja med lika viskositet.
Ehuru isoleroljans uppgift i stort sett är
ensartad, gör man med avseende på an-
vändningsändamålet åtskillnad mellan
transformator-, strömbrytar-, kondensator-
och kabelolja. Officiella kvalitetsbestäm-
melser finnas egentligen endast för trans-
formatorolja, men denna oljetyp användes
i allmänhet också. ehuru ofta onödigt kva-
lificerad. i strömbrytare, motstånd och
andra oljeisolerade apparater.
l transformatorer tjänar oljan i första
hand som cirkulerande värmeavledare och
når en förhållandevis hög temperatur. Av
flera orsaker kan oljan ej helt avstängas
från syretillförsel, varför förutsättningar
alltid finnas för en mer eller mindre snabbt
fortskridande oxidation, även om den ge-
nom användande av inhiberingsmedel o.d.
kan avsevärt fördröjas. stora fordringar
måste alltså ställas på oljans oxidations-
beständighet. I strömbrytare, motstånd och
oljepådrag är denna egenskap däremot av
rätt underordnad betydelse på grund av
den avsevärt lägre drifttemperaturen.
Även för olja till kondensatorer kan
oxidationsbeständigheten sättas först i
andra hand. Här äro de dielektriska egen-
skaperna av dominerande betydelse, och
oljan måste vara så beskaffad, att den ej
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
