Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
ELEKTROMATERIALLÅRA
F—————————.—.———————
15X16 s. J—5. Jfr även Kunststoffe, 34,
1944, s. 11—l4. — Liander, H., schaub,
C. och Asplund, A» Undersökningar över
slagböjhållfastheten hos konsthartsmate-
rial, Tekn. T. 76, 1946, s. 1011——10-17. —
Malmlöw, G» Modifierat Nekal-prov för
bestämning av krypströmshållfasthet,
Asea’s Tidn. 37, l945, s. 143——l46. —
Nitsche, R., und Pfestorf, C., Prüfung
und Bewertung elektrotechnischer Isolier-
stoffe. springer-, Berlin 1940. — Pfestorf,
G., und Richter, E. F., Beitrag zum
Kriechstrom-Problem, Kunststoff-Techn.
12, l942, s. 1—11. — Plastics in industry,
by »Plastics», Chapman Z. Hall, London
1942. —- Plastics properties chart, 1947,
Plastics Catalogue Corp, New York. —-
simonds. H. R. and Ellis, C» Handbook
of plastics. D. van Nostrand. New York
l944. — Technical data on plastic mate-
rials, Plastic Materials Manuf. Ass. Wash-
ington, D. C. May 1943. — Symposium
on plastics, (ASTM Philadelphia District
meeting, Fehr. 22——23, 1944). —- sasso, J.,
Plastics handbook for product engineers,
Mc Graw Hill, New York, 1946. — Ro-
chow, E. G., An introduction to the che-
mistry of the silicones, John Wiley Z«
Sons, Inc» New York 1947. — Renfrew,
M. M. and Lewis. E. E., Polytetrafluor-
ethylene, industr. Engng. Chem, 38, 1946,
s. 870—877.
Gummi och gummiliknande
material1
Gummi och gummiliknande material
äro slutprodukter, framställda av en bland-
ning av råmaterial, bland vilka kautschu-
ken är bärare av de elastiska egenskaperna
Tillgängliga kautschuksorter kunna in-
delas i tvä huvudgrup-per, vulkaniserbara
och stermoplastiska Dessa grupper kunna
i sin tur indelas i undergrupper enligt
lDetta avsnitt är skrivet av civilingenjör
Bo särnö.
1020
Tab. 3:10. Kauischukkvaliteternas klassi-
ficering.
Vulkaniserbara Termoplastiska
Naturkautschuk Oppanolgruppen
Bunagruppen PV-gruppen
Perbunangruppen Polythenegruppen
Neoprene gruppen Plexigumgruppen
Butylgummigruppen
Thiokolgruppen
Kiselgummigruppen
tab. 3:10, och dessa ha fått namn efter
den mest kända produkten inom varje
undergrupp. (Jfr under Plastmaterial, s.
1008.)
Naturkautschuk, »Buna)), ddPerbunanv
och butylgummi vulkaniseras med svavel
eller svavelföreningar. Processen innebär
en kemisk reaktion. varvid ett större eller
mindre antal av kautschukmolekylernas
dubbelbindningar brytas upp för att över
en svavelatom bilda bryggor mellan kaut-
schukmolekylerna· Mjukgummi innehåller
numera högst 3 GB kemiskt bundet svavel,
hårdgummi ca 30 W. lcke blott mängden
utan också läget av svavelbryggorna är av-
görande för gummits egenskaper.
»Neoprene» och »«1·hiokol» äro vid le-
veransen stabiliserade i ett visst polyme-
risationsstadium. Vulkaniseringen utföres
med metalloxider och innebär-, att polyme-
risationen (resp. kondensationen) föres vi-
dare till slutstadiet· Kiselgummits vulka-
nisering utföres med andra katalysatorer-.
Med undantag av thiokol- och kiselgum-
migrupperna bilda de vulkaniserbara kaut-
schuksorterna en klass av tämligen närbe-
släktade föreningar· De termoplastiska ut-
göra däremot en mera heterogen grupp,
som dock kännetecknas av att materialen
med undantag av PV- (polyvinylester-)
gruppen i sig själva ha mer eller mindre
gummiliknande egenskaper. PV-råvaran
får däremot gummiliknande egenskaper
först sedan den gelatinerats i mjuknings-
medel. Utländska namn på PV-råvaran äro
»lgelit», »Vinylite» m. fl. och pä den
« mjukgjorda produkten ))Mipolam», »Cor-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
