Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
där bandkaraktären innebär en övervä-
gande fördel·
I fråga om elektriska egenskaper.hygro-
skopicitet och åldringsbeständighet för-
håller sig presspan, oimpregnerad eller
impregnerad, principiellt lika papper (jfr
under Papper, s· 1026), och vad därom sägs
beträffande inverkan av fukt. föroreningar
etc. gäller även presspan. Cod presspan
i tjocklekar under 4 mm är stansbar.
Tab. 3:18 upptar en del hållfasthets-
siffror m. m. för arkpresspan, och tab.
3219 ger ett begrepp om dess åldrings-
beständighet. Om genomslagshållfastheten
se fig. 3X26 och 3X27.
Fiber, även kallad vulkanfiber, framställes
av bomulls-(lump-)papper och i ökande
utsträckning av träcellulosa, som behand-
las med zinkklorid eller svavelsyra. så att
de enskilda skikten bilda en mer eller
mindre homogen massa av omvandlad
cellulosa. Såväl åldringsbeständighet som
hygroskopicitet och elektriska egenskaper
försämras i viss mån av denna behandling,
och eventuellt kvarvarande rester av syra
Isolerande material
eller sura salter verka i samma riktning.
Även fyllnads- och färgämnen kunna ned-
sätta de elektriska egenskaperna. Fiber
förekommer i rullar och ark från 0,2 till
25 å 30 mm tjocklek samt i form av bult
och rör med i stort sett lika egenskaper.
Jämförd med presspan är fiber hårdare,
styvare och allmänmekaniskt starkare men
är i övrigt underlägsen och går i allmän-
het ej att impregnera. Den är ej lämpad
som ensamt isolermaterial annat än under
gynnsamma betingelser i fråga om fukt
och elektrisk påkänning, och dess främsta
användningsområde inom elektrotekniken
är i tjocklekar mellan 0,5 och 8 mm som
spårlock i maskiner av alla storlekar. I
övrigt användes fiber till brickor, flänsar,
mellanlägg etc. (under 2 å 3 mm tjocklek
är den stansbar), och till detaljer där dess
stora slitstyrka och slagfasthet är av vär-
de. 1 form av bult användes den till iso-
lerande knappar o. d. och i form av rör
bl. a. som ljusbågssläckare i exempelvis
säkringar. (Den från fibern utvecklade
gasen »kväver)) ljusbågen.)
Genomslagshållfastheten varierar men
Tab. z: 18. Data för normal arkpresspan och fil-eB-
Presspan Fiber
Tjocklek, mm .......................... 0,1——0,3 1—6 2—«10
Vikt, tlm3 .............................. 1,2—1.:z 1,0—1,2 l,1—1,4
Hårdhetstal enl. Brinel12 ................ 5——6 4,5—5,5 8——12
Brottgräns, SM, H, Mnfm2 ................ 100—140 70——-100 90—120
» .L, Mnlm2 ................. 40—60 40——50 50——80
Brottöjning, H, 70 ........................ 6—8 3—4 4—5
» LV- 12—18 7—9 6—12
Rivhällfasthet3, rivyta, m2 ................ 1,2—1,5 —- —
Krympning4, längd-, Il, W ................ —- 0,5-—0,7 0,6-—1
» » -L, W ................ — 0,8—1 1—2
» tjockleks-, 96 ................ — 3—4 Z—5
lEnl. Asea· 1n=1,«9,81-«-«-0,1 kp; 1 MnXmTTOa kplmm2.
22,5 mm kula, 10 kp. 30 s.
s’« Bestämd i pendel enl. Elmendorff.
4 Från fuktjämvikt i luft med 60——70 70 fukthalt vid 200 c till torrhet.
1031
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
