Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
ELEKTROMATERIALLÄRA
Noi-mer
Leitsätze für die Prüfung von Presspam
VDE 0315X1935 jämte tillägg a. — Tafel-
Presspan. DlN VDE 600. — Rouen-Press-
pan, DIN 40602. — Pressboard for «electri-
cal purposes, Bs 231—1936·
Leitsätze für die Bewertung und Priifung
von Fiber als lsolierstoff. VDE 0312X1929.
—- Vulcanised fibre sheets for electrical
purposes, Bs 216-—1936. — Vulcanised
fibre rods and tubes for electrical pur-po-
ses, Bs 934—1940. — spec. for vulcanized
fibre sheets, rods and tubes used for elect-
rical insulationl ÄSTM D 710—43 T.
Leitsätze für die Bewertung und Priifung
von Holz als lsolierstoff, VDE 0310X1929.
Litteratur
Anderson, B» Om presspan. dess använd-
ning, egenskaper och provning, Asea’s
Tidn. 24, 1932, s. 94——98, 116—ll9, lZ6—
142. — Tschudi, H., Die Entwicklung der
Herstellung von Presspan, Bull. schweiz.
elektrotechn. Ver. 29, l938, s. 144—l47. —
Kollman, F» Technologie des Holzes,
springer, Berlin 19J6. — Weatherwax, R·
c. and stamm, A. J» The electrical resisti-
vity of resin-treated wood and laminated
hydrolyzed-wood and paper-base plastics,
Electr. Engng. Trans. 64, 1945, s. 833—838.
Textilmaterial
Äv textil användes företrädesvis bomulls-,
silke-, asbest- och glasfibermaterial för
isolerändamål. cellull och konstsilke före-
komma, men de kunna ej konkurrera med
naturfibermaterialen. cellulosaacetat är
för detta ändamål att föredraga framför
viskosmaterial.
Det porösa nätverk, som en textiliso-
lering utgör, har ej högre genomslagshåll-
fasthet än luften och verkar alltså endast
som distansstycke mellan två ledare, så-
framt det ej impregneras och utfylles med
annat isolermaterial. Lacker med olika
karaktär för skilda ändamål äro bäst läm-
pade och mest använda härför. (Jfr under
1034
Isolerlacker, s. 1002.) Impregnering är dess-
utom nödvändig med hänsyn till textilens
hygroskopicitet. varvid må bemärkas att
glasfibrer binda fukt endast på ytan. (Om
garn för omspinning av ledare se under
lsolerad tråd. . . .,s· 1051.)
Organisk textil. Bomull är ojämförligt
mest vanlig och finner en mycket mång-
sidig användning särskilt i form av band
i tjocklekar mellan 0,1 och 0,4 mm. samma
gäller garn för omspinning av tråd och
andra ledare. Väv och slang förekomma
i allmänhet lackimpregnerade. Cellull och
konstsilke användas i viss utsträckning på
samma sätt som bomull, medan det dyrare
natursilket endast kommer i fråga där
särskilt tunn isolering erfordras. Bomulls-
och sidenväv användas också som bärare
av glimmer och bomull (i form av flock
och väv) till plastpressmaterial.
Bomull och silke hålla vid 60 å 70 Sf-
relativ luftfuktighet omkring 8 resp. ll 7c
hygroskopiskt vatten, och resistiviteten är
nästan helt beroende av vattnets mängd,
konduktivitet (mängden elektrolytiska
föroreningar) och fördelning. Enljgt Mur-
phy och ,Walker är resistansen för t. ex.
bomull 1012 gånger högre vid 1 70 relativ
luftfuktighet än vid 99 W.
En hållfasthetsjämförelse mellan band
av bomull, asbest och glas finnes i fig. ZX29.
Lackimpregnerad Vät- (lackväv), svart och
gul, utgöres av bomulls- eller sidenväv
impregnerad med asfalt-oljelack resp. lin-
olje-träoljelack eller alkydlack. Den svarta
anses vara härdigare i atmosfär med
aggresiva ångor och hög fukthalt, medan
endast den gula är ägnad för användning
i olja. Med nuvarande högvärdiga alkyd-
lacker erhålles en (gul) lackväv, som kan
ersätta båda de äldre typerna. Lackväven
förekommer i tjocklekar mellan 0,oe och
0,25 mm och användes bl. a. till spår- och
ledarisolering, mellanlägg etc. i maskiner
och (uppskuren till s. k. diagonalband) för
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
