Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Provtagning för kemisk provning
Tab. 2:$. Minsta vikt till vilken råprovet
får neddelas vid viss stycke storlek.
Största styckestorlek hos malmen vid neddelning mm Minsta vikt, vartill malmprovet får neddelas kg
80 2 000
50 500
35 250
25 125
10 20
stora provmängder som av en till samma
styckestorlek krossad vanlig järnmalm,
för att erforderlig noggrannhet hos prov*
tagningen skall ernås.
I tab. 2:5 angives enligt vunnen erfaren*
het de minsta viktsmängder, till vilka rå*
provet vid angiven största styckestorlek
får neddelas vid uttagning av slutligt ge*
neralprov av svenska järnmalmer, utan
att generalprovets tillförlitlighet äventyras.
Största styckestorleken hos råprovet
efter första nedkrossningen får icke över*
skrida 80 mm. Neddelningen utföres till
att börja med genom fjärdedelsdelning.
Denna utföres lämpligen på så sätt, att
malmen uppskyfflas till en sträng, varvid
varje skyffel malm fördelas över så stor
längd av strängen som möjligt. Vid del*
ningen skyfflas malmen sedan med största
möjliga likformighet från den ena eller
båda ändarna av malmsträngen, varvid var
fjärde skyffel uttages för provet.
Då provmängden på detta sätt kom*
mit ned till 500 kg, fortsättes neddel*
ningen genom halvering. Härvid upp*
skyfflas från en bestämd riktning malmen
till en spetsig hög, vilken delas i skyff=
lingsriktningen i två symmetriska hälfter.
Den ena hälften borskaffas, den andra
hälften blandas genom omskyffling. Vid
förnyad halvering uppskyfflas malmen
härefter från en bestämd riktning till en
ny spetsig hög, vilken i sin tur delas i två
symmetriska hälfter. Vid upprepade hal*
veringar på detta sätt uttages omväxlande
den vänstra och högra halvan av malm*
högen som prov.
För vidare beredning av de slutliga ge*
neralproven, avsedda för undersökning
vid olika laboratorier, bör användas kross*
ningsmaskin och delningsapparat. Det sist
avdelade provet om minst 20 kg och högst
10 mm styckestorlek krossas härvid till
högst 2 mm styckestorlek, blandas och
halveras 4 gånger, varefter den så er*
hållna kvantiteten om minst 1,2 kg krossas,
tills allt passerat en sikt med 1 mm fri
maskvidd. Efter omsorgsfull blandning
halveras slutligen 2 gånger. Till varje ge*
neralprov erhålles sålunda en kvantitet
om minst 300 g, vilket inlägges i pappers*
påse, som förses med lämpligt märke.
För beredning av analysprov krossas
hela det slutliga generalprovet till ca 1/4
mm kornstorlek på häll eller helst i kul*
kvarn. Härefter uttages från olika delar
av provet ett eller två analysprov om
vartdera minst 10 g, vilka finrivas i agat*
mortel till en kornstorlek av 0,t mm eller
därunder.
Ofta medgiva de lokala förhållandena
och andra omständigheter ej, att provet på
provtagningsplatsen nedkrossas till en
mindre styckestorlek än ca 20 mm. En
provmängd av ca 100 kg måste i dylika
fall insändas till laboratoriet.
Fuktighetsprov. Skall av råprovet även
uttagas fuktighetsprov, bör detta ske efter
så liten förberedande behandling av pro*
vet som möjligt, såvida icke malmkross
står till förfogande. Då så icke är förhål*
landet, torde det vara nödvändigt att av
mulliga malmer uttaga fuktighetsprov om
ca 50 kg efter nedkrossning av malmen
till en största styckestorlek av ca 50 mm.
Denna provkvantitet inneslutes i en tät
låda, fodrad med tjärpapp, eller i plåt*
burk med tätt slutande lock och insändes
till laboratoriet.
Provtagning för fysikalisk och
mekanisk provning
Provtagning av fasta material för fysi*
kalisk eller mekanisk provning erbjuder
betydande svårigheter med anledning av
att egenskaperna ofta äro starkt växlande
i olika delar och i olika riktningar av det
föremål, som skall provas.
Hos metalliska material uppstår inho*
mogenitet redan vid stelnandet från det
smälta tillståndet till följd av segring, gas*
avgivning, porositetsbildning vid krymp*
ningen m. m. Ett gjutet föremål har så*
lunda andra egenskaper vid ytan än i
centrum. Inhomogeniteten kan ytterligare
förstärkas genom plastisk bearbetning och
värmebehandling. Till följd av sträckning
MATERIALLÄRA
15
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
