Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Stål
Fig. 3/12. Kolhaltens och vävmehehand=
lingens inverkan på elasticitetsmodulen.
(Honda och Tonaka.)
Fig. 3/13. Temperaturens inverkan på elas=
ticitetsmodulen för stål med 0,e % C och
3 % Cr. (Goerens.)
Fysikaliska egenskaper
Elasticitetsmodul. Fig. 3/12 visar elastici*
tetsmodulens ändring med stigande kolhalt.
Kornstorleken har ingen och legering blott
ringa inverkan på dess storlek. Kallbear*
betning medför en liten sänkning. Förs
ändringen med temperaturen framgår av
fig. 3/13.
Vär meutvidgningskoefficient. För olege*
rat, ohärdat stål ökar värmeutvidgnings*
koefficienten svagt med kolhalten. Den
ökar ganska kraftigt med temperaturen.
Hos härdat stål tillkommer volymänd*
ringar till följd av strukturomvandlingen
vid upphettning. Tab. 3:12 innehåller upp*
gifter på värmeutvidgningskoefficienten
hos olika ståltyper. [Se vidare Metals
Handbook och Rapatz, F. Die Edelstähle,
Berlin 1934.]
Nickellegerade stål ha speciell utvidg*
ningskoefficient. Vid 25 % Ni är den*
samma ca 18 • 10"6 men faller hastigt för
att vid 36 % Ni vara nära 0 (Invarstål),
varefter den åter stiger. Den låga utvidg*
ningskoefficienten för 36 % Ni gäller upp
till ca 200°. Över denna temperatur ökar
koefficienten relativt hastigt. Stål med ca
50 % Ni har ungefär samma utvidgnings*
koefficient som platina (insmältning i glas).
Bimetall tillverkas exempelvis av ett stål
med 42 % Ni i förbindelse med ett med
27% Ni4-5 % Mo.
Värmeledningsförmåga. Tab. 3:13 innehål*
ler uppgifter på värdet av värmelednings*
förmågan för olika stål vid olika tempera*
turer. [Esser, H., W. Eilender, E. Pütz.
Die Wärmeleitfähigkeit von technisch rei*
nem Eisen und verschiedenen Stählen.
Archiv für das Eisenhüttenwesen 11
(1937/38) Heft 12, s. 619—22.]
Elektriskt ledningsmotstånd (likströms*
motstånd). Värdet vid 20° C beror på hal*
ten legeringsämnen och dess förekomst*
sätt. Med stigande temperatur ökar mot*
ståndet på så sätt, att det för alla järnlege*
ringar når värdet 1,2—1,3 ohm • mm2/m
vid ca 1 000°. Värdet av elektriska led*
ningsmotståndet för olika stål framgår av
tab. 3:14.
Konstruktionsstål
Litteratur: Houdremont, E. Handbuch der
Sonderstahlkunde, Berlin 1942; Metals
Handbook, Cleveland, Ohio, 1939; Werk*
stoffhandbuch Ståhl und Eisen, Düssel*
dorf 1937; Hoyt, S. L. Metals and Alloys
Data Book, New York, 1943; Stålverkens
kataloger.
Sammansättning och behandling. Olege*
råde konstruktionsstål innehålla vanligen
0,05—0,6 % kol eller om de äro avsedda
för seghärdning 0,3—0,6 % kol. Vanliga
legeringsämnen och halter äro:
Kisel 0,5-1,5 %
Mangan 0,5—1,5 »
Krom 0,3—1,5 »
Nickel 0,5—5 »
Molybden 0,i—0,6 »
Vanadin 0,i—0,3 »
Av dessa öka speciellt krom och kisel
hårdheten, nickel, mangan och krom härd*
djupet samt molybden och vanadin anlöp*
ningsbeständighet och varmhållfasthet.
MATERIALLÄRA
45
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
