Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
JÄRN OCH STÄL
Noter till tab. 3:18.
1 Jämför även tab. 3: 17.
2 Där ej annat angivits representera siffrorna cirkavärden.
3 De angivna värdena gälla för värmebehandlat gods. För de martensitiska stålen variera
hållfasthetsvärdena med anlöpningstemperaturen, varigenom i viss mån andra värden
kunna erhållas än de angivna.
4 Största mjukhet erhålles efter glödgning vid 800—820° C med långsam svalning. Här*
vid blir dock oxidhinnan svår att avlägsna genom betning.
5 Om kolhalten ej understiger 0,o% och stålet ej innehåller Ti eller Ta + Nb, föreligger
risk för interkristallin korrosion, om stålet utsättes för kemiskt angrepp efter att ha
blivit värmt vid 500—900° C utan efterföljande kylglödgning. Skall stålet t. ex. svetsas
och kylglödgning ej kan utföras efter svetsningen, bör det innehålla Ti eller Ta + Nb
eller ha låg kolhalt.
6 Betr. stål innehållande mangan och kväve i stället för nickel se t. ex.: Brühl, F.
Gefüge und Eigenschaften von Chrom*Mangan*Stählen mit Gehalten bis 1 % C, 15 %
Mn und 30 % Cr. Arch. Eisenhüttenwesen 1936, dec. s. 243/55; Schmidt, M. H. Legat.
Hitzebeständige Chrom*Mangan*Stähle. Arch. Eisenhüttenwesen 1937, jan. s. 297/306;
Monypenny, J. H. G. Chromium*manganese steels as heatresisting steels. Metallurgia
1937, s. 7/12 1938, s. 93/96; Tofaute, W., Schottky, H. Ersatz von Nickel in austeni*
tischen Chrom*Nickel*Stählen durch Stickstoff. Techn. Mitt. Krupp. Forsch. Ber. 3,
1940 s. 103/10; Rapatz, F. Verwendungsmöglichkeiten von nichtrostenden und hitze*
beständigen Stählen mit Stickstoffzusats. Ståhl u. Eisen 61, 1941, h. 48, s. 1073/1078.
Tab. 3:19. Böjutmattningsgr anser för ett kolstål samt rostfria stål och nitrerstål i luft,
söt= och saltvatten (laboratorieprov).
Stål typ Böjutmattningsgräns, kgf/mm’2 i
luft söt* vatten salt» vatten
Kolstål (c = 0,35 %) .... 27 12 7
Kromstål (Cr= 13 %) .... 39 25 15
94
INGEN ]ÖRSHA NDBOKEN
Kromstål
(Cr = 25 %).... 29 27 18
Kromnickelstål
(Cr=18,Ni = 8%) 22 20 10
Nitrerat stål ...... 60 60 60
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
