Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
ALUMINIUM OCH ALUMINIUMLEGERINGAR
försämrar korrosionsegenskaperna. Vid
varmnitat förband uppbär den varmslagna
niten belastningen genom det av krymp*
spänningen förorsakade friktionsmotstån*
det mellan plåtarna. Vid kallnitat förband
däremot blir niten i huvudsak utsatt för
böjnings* och avskjuvningspåkänningar,
ty man kan givetvis ej räkna med, att den
kallslagna niten drar lika starkt som den
varmslagna. Detta bör beaktas vid beräk*
ning av nitförband. Som allmän regel gäl*
ler, att niten och det material, som skall
hopfogas, böra vara av samma legerings*
typ. Är detta ej möjligt, bör tillses, att
nitmaterialet är elektrolytiskt sett ädlare
än plåten, varigenom vid eventuell korro*
sion angreppet fördelas på största möjliga
område och niten sålunda skyddas.
Sammanfogning genom svetsning tilläm*
pas i stor utsträckning vid aluminium. Vid
svetsning av kallvalsat eller härdat mate*
rial blir en hållfatshetsnedsättning ound*
viklig i området omkring svetsfogen till
följd av den ofrånkomliga uppvärmningen
därstädes under svetsarbetet. Vid dural*
legeringar inträder därtill i området intill
svetsfogen genom uppvärmningen en
strukturförändring, som allvarligt för*
sämrar korrosionsegenskaperna. Till följd
härav användes svetsning endast undan*
tagsvis vid härdbara legeringar. Av svets*
metoderna är gassvetsning den mest an*
vända, men även elektriska svetsmetoder
(bågsvetsning, kolbågssvetsning, mot*
ståndssvetsning av olika slag samt svets*
ning enligt weibelmetoden) få en alltmer
ökad användning. De speciella egenska*
pernå hos aluminium erfordra ett annat
arbetssätt än vid järnsvetsning. Den på
aluminiumytan bildade oxiden är varken
smältbar eller reducerbar i svetslågan,
varför det är nödvändigt använda ett
flussmedel med förmåga att lösa oxiden
och skydda ytan mot förnyad oxidation.
(I flussmedlen ingå alkaliklorider och
sfluorider.) Vidare måste hänsyn tagas
till, att värmeledningsförmågan är mycket
hög hos aluminium, m. fi. faktorer.
Bearbetning med skärande verktyg. Vid
spånbildande bearbetning av aluminium
och dess legeringar lämpar sig ej den
verktygsform, som användes vid tunga
metaller. Av största vikt är att vid bear*
betningen använda skarpt skär med liten
skärvinkel (30—50°, beroende på materia*
lets hårdhet). Av vikt är därjämte att förse
verktygen med rymligt spånrum, varvid
ytorna i avsikt underlätta spåntransporten
böra vara väl slipade, helst polerade och
väl avrundade. Ytan hos de bearbetade
detaljerna förbättras i hög grad med ökad
skärhastighet, och därför användes en
många gånger högre hastighet än vid
bearbetning av stål och andra tunga me*
taller. Som kyl* och smörjmedel användes
såpvatten, borrolja, fotogen med tillsats av
någon fet olja, maskinolja, terpentin etc.
Ytbehandling. I korrosionsförbättrande
syfte och även av estetiska orsaker förses
ofta föremål av aluminium och dess le*
geringar med ytskydd. De viktigaste yt*
skyddsåtgärderna äro plätering, elektrolys
tisk och kemisk oxidering samt målning.
Plätering användes vid legering av dural*
typ och består däri, att duralmateria*
let förses med ett överdrag av renalumi*
nium eller i avsikt ernå bättre hållfasthet
av en kopparfri, vanligtvis härdbar alumi*
niumlegering. Härigenom bibringas dural*
materialet samma korrosionsbeständighet
som kännetecknar pläteringsmaterialet.
Elektrolytisk oxidering vanligtvis be*
nämnd eloxering, sker genom att i ett
elektrolytiskt bad insätta aluminiumföre*
målet som anod. Som elektrolyt användes
lösningar av kromsyra, oxalsyra eller sva*
velsyra, ev. med vissa tillsatser. Flera olika
metoder finnas, som skilja sig från
varandra genom elektrolytens samman*
sättning, temperatur och koncentration,
använd strömart och strömstyrka etc. Det
160
INGEN JÖRSH ANDBOKEN
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
