Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Egenskaper. Legeringar
av flussmedel (jordalkaliklorider och ?fluo?
rider samt magnesiumoxid). Vid gjut?
ningen skyddas metallstrålen mot oxida?
tion genom att påföra densamma svavel?
pulver.
Vanligt tekniskt magnesium har en ren?
hetsgrad av i allmänhet över 99,7 %.
Magnesiums egenskaper och
användning
Magnesium kristalliserar hexagonalt till
skillnad från de flesta andra tekniska me?
taller. I tab. 5: 1 har sammanställts de vik?
tigaste fysikaliska egenskaperna hos mag?
nesium.
I luft överdrages magnesium med ett
oxidskikt, som utgör ett visst skydd mot
ytterligare angrepp.
Ett förbättrat ytskydd kan erhållas genom
betning i en lösning innehållande salpeter?
syra (20 %) och alkalibikromat (15 %),
varvid en gul färgton erhålles. Magnesium
är beständigt gentemot baser men löses
lätt av syror med undantag för fluorväte?
syra. Klorider, sulfater och nitrater an?
gripa magnesium. Gentemot de flesta or?
ganiska ämnen är magnesium beständigt
såvida desamma reagera alkaliskt eller
neutralt. Legeringar med tillsats av Al och
Zn ha sämre korrosionsegenskaper än le?
geringar utan dessa tillsatser.
Som konstruktionsmaterial användes
aldrig magnesium i rent tillstånd, utan för
detta ändamål legeras det med Al, Zn,
Mn, Si m. fi. metaller. Magnesium an?
vändes som legeringstillsats vid vissa alu?
miniumlegeringar och vid vissa lednings?
bronser, som desoxidationsmedel, för blixt?
ljus, brandbomber m. m.
Magnesiumlegeringar. Sammansättning och
egenskaper. De viktigaste legringstillsat?
serna äro Al, Zn, Mn och Si. Av dessa
öka speciellt Al och Zn hållfastheten. Mn
förbättrar bl. a. korrosionsegenskaperna
(de mest korrosionsbeständiga legeringarna
ha endast mangantillsats) och Si gjutegen?
skaperna. Vissa legeringar äro härdnings?
bara och av samma typ som motsvarande
aluminiumlegeringar. Magnesiumlegerin?
gar finnas för såväl valsade, smidda eller
pressade produkter som för gjutgods. Håll?
fasthetsegenskaperna hos några typiska
magnesiumlegeringar för valsade, smidda
eller pressade produkter och för gjutgods
äro angivna i tab. 5:2. Elektron, magne?
vin, dowmetall, AMC?alloy osv. äro ofta
förekommande handelsbeteckningar på
magnesiumlegeringar.
MgMn är den viktigaste aluminium?
fria legeringen. Den kännetecknas av god
formbarhet, goda svetsningsegenskaper
och god korrosionsbeständighet. Ibland
tillsättes 0,5 % Ce, varigenom formbar?
heten i kallt tillstånd liksom även varm?
hållfastheten förbättras. Korosionsegen?
skaperna försämras dock något genom
denna Ce?tillsats. Utom för plåt användes
MgMn i mindre utsträckning även för
gjutgodstillverkning.
MgAl 3 är relativt lätt att forma ge?
nom varmpressning och smidning och an?
vändes för detaljer utsatta för låga påkän?
ningar. Den är även en vanlig legering för
enkelt gas? och vattentätt sandgjutgods.
MgAl 6 är den allmännaste legeringen
för starkt påfrestade konstruktioner och
för sänksmidda detaljer. Likaledes använ?
des den allmänt för gjutgods, varvid Zn?
tillsatsen höjes till ca 3 %, för speciellt
sådana detaljer, som utsättas för utmätt?
ningspåkänningar.
MgAl 8 användes för sänksmidda delar
(propellrar).
MgAl 9 är en högvärdig gjutgodslege?
ring för detaljer utsatta för slag? och ut?
mattningspåkänningar.
Med fallande temperatur (ned till
—80° C och lägre) ökas hos magnesium?
legeringarna något sträckgränsen, brott?
gränsen och utmattningshållfastheten me?
dan tänjbarheten, kontraktion och slag?
hållfastheten helt obetydligt minskas.
MATERIALLÄRA
163
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
