Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Egenskaper
Mjukningstemperaturen vid olika till?
satser framgår av tab. 6:1. Av teknisk be?
tydelse är bl. a. silvers inverkan, som ut?
nyttjas vid s. k. »lamellkoppar» med ca
0,2o % Ag, resten Cu, där det är av vikt
att den härdning, som åstadkommits av
kallbearbetning, icke förstöres vid lödning
med tennlod. Enligt nyare undersökningar
höja ytterst små halter av Se och Te mjuk?
ningstemperaturen avsevärt. Syre ned?
sätter däremot densamma.
De mekaniska egenskaperna försämras
enligt ovan av syre, varför en desoxida?
tion i allmänhet medför förbättrade vär?
den. Som desoxidationsmedel användes,
förutom fosfor, litium och kalcium enligt
ovan, även mangan, kisel, kadmium, zink
m. fi. Vismut över ca 0,oos % och bly
över ca 0,i % göra kopparn spröd i värme
och äro därför att betrakta som skadliga
föroreningar. Liknande verkan ha även
antimon, selen, tellur och svavel. Den
ogynnsamma inverkan minskas av sam?
tidig närvaro av syre och arsenik. Bort?
tagandet av ovan nämnda skadliga foro?
reningar kan endast ske genom elektrolys.
Speciellt obehaglig är vismutföroreningen,
enär denna även nedsätter hållfastheten
vid vanlig temperatur.
Användningsområden. Kopparns mångsi?
diga användning sammanhänger med dess
höga ledningsförmåga för elektricitet och
värme och korrosionsbeständighet, dess
färg, formbarhet och legerbarhet.
Den har funnit sin största användning
inom elektroindustrin, där ungefär hälften
av all koppar utnyttjas, inom byggnads?
industrin för exempelvis varmvattenan?
läggningar, vattenledningsrör, takbekläd?
nad och inom kemiska industrin för
diverse apparater, bryggerier etc. Närings?
medelsindustrin använder sig av koppar i
stor utsträckning, varvid den i allmänhet
förtenns, dock mindre med hänsyn till
korrosionen än till inverkan på smaken.
Förgiftningsrisken är obetydlig.
Fysikaliska egenskaper
Allmänna egenskaper framgå av tab. 6:2 a.
Vissa egenskapers värmeberoende se tab.
6:2b.
Elektriska egenskaper
Elektriska ledningsförmågan för ren
koppar = 59,o m/ohm mm2 vid 20° C.
1. Extra djuptrycksmässing legering 1072
2. Djuptrycksmässing » 1067
3. Tryckmässing » 1163
4. Legerat tenn » 4805
5. Mellanröd tombak » 1085
6. Koppar 99,9 % » 0020
7. Nysilver » 4318
8. Aluminium 99,4 % » 5035
9. Järn (0,o5—O.os % C)
Fig. 612. Jämförelse mellan djuptryckbar=
het hos några metaller och legeringar.
Enligt SEN 10 beräknas högsta tillåtna
ledningsmotståndet hos hårddragen tråd på
basis av ett spec. el.ledningsmotstånd vid
+ 20° C av O017 78 ohm mm2/m och den
nominella arean.
Enligt de internationella normerna (IEC)
skall glödgad koppar vid 20° C ha ett
specifikt motstånd av ^ =0,017241 ohm
mm2/m, en spec. vikt av 8,89 g/cm3 och
MATERIALLÄRA
169
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
