Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Behandling. Legeringar
upphettning i väte, däremot icke omväx*
lande glödgning i luft och väte. Ett över*
skott på desoxidationsmedel i kopparn
medför skydd mot vätesjuka.
På grund av sin seghet är den rena
glödgade kopparn ganska svår att bear*
beta med skärande verktyg. Något bättre
bearbetbarhet har koppar i hårddraget
eller hårdvalsat tillstånd. Genom legering
med bly, selen, tellur och liknande i
kopparn olösliga ämnen kan en förbätt*
rad spånavskiljning åstadkommas. Dylik
»svarvkoppar» är dyrare i tillverkning än
vanlig koppar men är ekonomisk vid ma*
skinbearbetning av mera komplicerade de*
täljer. Den har en svarvbarhet som prak*
tiskt taget är densamma som svarvmässings.
Fallande spån och skrot får ej inblandas
med övrigt kopparskrot, då det ibland för*
stör den legering, vartill den omarbetas
Lödning, svetsning.
Koppar kan lätt lödas såväl med tenn*
lod som med silver* eller mässinglod.
Svetsning fordrar en viss vana på grund
av kopparns goda värmeledningsförmåga.
Vanligast är svetsning med accetylensyr*
gaslåga. Lågan skall vara neutral. Som
flussmedel användes borax eller borsyra
och som tillsats*material koppartråd, lämp*
ligen med tillsatser av desoxidationsmedel
som fosfor, mangan eller kisel. Även elekt*
risk ljusbågssvetsning med kolbåge går
bra. Motståndssvetsning enl. normala me*
toder går däremot dåligt på grund av
kopparns höga elektriska ledningsförmåga.
Kopparlegeringar
Beroende på sammansättning indelas
kopparlegeringarna i olika grupper, vilka
i sin tur sönderfalla i gjutlegeringar samt
vals* och smidbara legeringar. De vikti*
gaste äro:
1. Mässingar, omfattande legeringar mel*
lan koppar och zink ev. med små till*
satser av bly och specialmässingar med
små tillsatser av andra metaller såsom
tenn, aluminium, järn, mangan, nickel,
kisel.
2. Bronser, omfattande legeringar mellan
koppar som huvudbeståndsdel och en
eller flera andra metaller, dock icke
zink i större mängd. Allt efter tillsats
serna indelar man bronserna i tenn*
brons, även kallad fosforbrons, alumi*
niumbrons, manganbrons, kiselbrons,
blybrons, berylliumbrons etc.
3. Rödgods, omfattande legeringar mellan
koppar, tenn och zink och eventuellt
bly med tenn* och zink*halter om några
procent vardera.
4. Kopparnickel* och nysilverlegeringar
(Cu + Ni + Zn).
Tab. 6: 3. Telefonbronser.
Legering1 Sammansättning i % El. ledn. förmåga vid 20° C m/ohm • mm2 Brottgräns kgf/mm-
0803 0,3 Mg 99,7 Cu 45 60
0806 0,6 Mg 99,4 Cu 35 67
0808 0,85 Mg 99,15 Cu 30 78
0825 0,5 Cd 99,5 Cu 50 56
0826 0,6 Cd 0,9 Sn 98,5 Cu 28 80
0830 l,o Cd 99,o Cu 45 61
En liknande legering (0710) med 1 % Sn har egenskaper enligt tab. 5 och 6.
1 Legeringarnas beteckningar ingå i en av Sv. Metallverken antagen beteckningsserie.
De böra i lösbrutet sammanhang anges med ett SM före siffrorna.
MATERIALLÄRA
171
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
