- Project Runeberg -  Ingenjörshandboken / 5. Material. Byggnad. Värme och sanitet /
181

(1947-1948) [MARC]
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

Nysilver

betbarheten med skärande verktyg för*
bättras. Vid gjutning måste tillses, att
överhettning ej äger rum och att smältan
är täckt med skyddande skikt, exempelvis
av träkol. Fosforkoppar tillsättes för des*
oxidation. Smältans temperatur bör icke
tillåtas stiga för högt med hänsyn till ris*
ken för gasupptagning och gjutningen ut*
föras vid 1 150—1 250° C, beroende på
gjutgodsets dimensioner. Rödgodslege*
ringarnas korrosionsbeständighet är i all*
mänhet god, likaså slitstyrkan. Dessa le*
geringar användas bl. a. till armatur, lager,
bussningar m. m. Färgen är guldgul till
bronsröd, varför lättgjutna legeringar även
användas för gjutning av konstföremål.

Tab. 6:5 och 6:6 ånge de vanligaste röd*
godsens sammansättning och egenskaper.

Kopparnickel och nysilver. Kopparnickel*
legeringarna bestå av koppar och nickel
ev. med en mindre Mn*tillsats. De kän*
netecknas av goda mekaniska egenskaper
samt mycket högt korrosionsmotstånd och
god beständighet vid hög temperatur. Kop*
parnickellegeringarna motstå angrepp från
icke oxiderande syror, basiska och neu*
trala lösningar, söt* och saltvatten m. m.,
och äro mycket beständiga mot atmosfärs*
angrepp. De användas i stor utsträckning
för kondensortuber, därför att skydds*
skiktet mycket väl motstår det mekaniska
angreppet från det genomströmmande
kylvattnet, då detsamma är självläkande.

En av legeringarna, konstantan (SM
42411) användes bl. a. som elektriskt mot*
ståndsmaterial med låg temperaturkoeffi*
cient. Konstantan kännetecknas av föl*
jande data: Spec. elmotst. vid 20° C 0,49
ohm mm2/m, temperaturkoefficient för el*
motst. vid 25° C 0,000 002, vid 100° C 0,000 033,
termokraft i förhållande till koppar 0,04
mV/°C vid 20° C.

Nysilver är den gemensamma benäm*

ningen på legeringar mellan koppar, nic*
kel och zink. De ha en vacker färg, god
korrosionsbeständighet och goda hållfast*
hetsegenskaper. Färgen varierar med nic*
kelhalten. De kunna lätt försilvras, för*
kromas och förnicklas, varför de i stor
utsträckning användas för prydnadsända*
mål, matsilver o. d. Fjädrar tillverkas för
vissa ändamål av nysilver då materialet i
kallvalsat och anlöpt tillstånd har goda
fjädringsegenskaper.

Tab. 6:5—6:7 och fig. 6/2 visa samman*
sättningen och egenskaperna hos de van*
ligaste kopparnickel* och nysilverlege*
ringarna.

Betr. tabeller och diagram. I tab. 6:5 och
6:6 återfinnas legeringstabeller, där de
ingående legeringarna äro utvalda ur Ak*
tiebolaget Svenska Metallverkens legerings*
lista som typiska för resp. grupper. De i
anslutning härtill lämnade tabelluppgif*
terna och diagrammen beträffande håll*
fasthet etc. äro i huvudsak baserade på
erfarenheter från samma företag. Komplet*
terande och bekräftande upplysningar ha
hämtats från handböcker, såsom »Metals
Handbook», Handbook of Chemistry and
Physics», Copper and Copper*Base Alloys»
av Wilkins och Bunn, »Werkstoffhand*
buch Nichteisenmetalle» samt »Finspongs
Metallhandbok». I många fall variera dessa
uppgifter avsevärt. De allmänna egenska*
pernå, såsom löd* och svetsbarhet, bear*
betbarhet och användning, äro i många
fall svåra att klassificera och angiva och
äro att uppfatta som ungefärliga. För samt*
liga uppgifter gäller, att de äro medelvär*
den och ej garanterade minimivärden.

Litteratur. För ytterligare uppgifter beträf*
fande koppar* och kopparlegeringar hän*
visas i första hand till i föregående stycke
angiven litteratur samt till »Metals» av
Carpenter och Robertson.

1 Legeringens beteckning ingår i en av Sv. Metallverken antagen beteckningsserie.

MATERIALLÄRA

181

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 11:05:52 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/inghb/5/0197.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free