Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
BLY
Tab. 7:6. Pressgjutna zinklegeringars tidsberoende förändringar.
Legering Relativvärden1 efter
10 dagar i 95° C vattenånga 2 år i 95° C torr värme 4 år inomhus
draghållfasthet längd draghållfasthet längd draghållfasthet längd
brott» gräns förläng» ning brott» gräns förläng» ning brott» gräns förläng» ning
Zn*Al4 82 115 100,06 74 200 100,04 83 160 100,01
Zn*Al4*Cul 79 57 100,04 72 72 100,11 85 160 100,oi
Zn*Al4*Cu3 94 20 100,19 81 22 100,37 102 92 100,07
Warden på nygjuten provstav= 100. (Jfr Zamak alloys for zink alloy die castings, New
Jersey research bull, sept. 1935).
Lödning och svetsning. Lödning bör und*
vikas när så kan ske, emedan de medelst
loden tillförda metallerna tenn, bly och
kadmium äro farliga föroreningar för zink
och zinklegeringar.
Legeringar med max. 1 % Al kunna
lödas med vanliga för mässing avsedda
lod, lödvatten och lödpastor. Vid högre
Al*halt användes kadmiumlod sam 30—40
% natronlut för ytans rengöring. Metall*
ytan skall vara väl rengjord.
Gassvetsning kan utföras med neutral
låga under användande av specialfluss på
väl rengjorda ytor. Arbetet måste utföras
snabbt, för att ej ett grovkornigt material
skall bildas.
Elektrisk punkt* och sömsvetsning kan
med fördel utföras på zinkplåt med en
max. tjocklek av ca 2 mm.
Ytbehandling. Som enbart korrosionsskydd
användes fosfatering med anoljning eller
kromatbehandling. I avsikt att såväl skydda
ytan som att giva produkten ett mera till*
talande utseende, användes lackering, på*
pressning av konstharts eller elektrolytisk
utfällning av koppar, mässing, silver, nickel
och krom. Som mellanskikt för nickel och
krom användes koppar eller mässing.
Som följd av zinkens betydande kemiska
aktivitet fordras specialbad för elektrolytisk
utfällning. Denna måste utföras med stör*
sta omsorg, så att porer undvikas vilka an*
nars kunna resultera i elementbildning mel*
lan zinken och den pålagda ädlare metallen.
Vid brännlackering bör som regel ej en
temperatur av 120—140° C överskridas.
Litteratur. The New Jersey Zink Co. Re*
search Bull, 1935, »Zamak alloys for zink
alloy die castings. A. Burkhardt, »Techno*
logie der Zinklegierungen» 1940. Zink*
beratungsstelle G.M.B.H., »Zinktaschen*
buch» 1941.
Kap. 8. Bly
Förekomst och utvinning. Det viktigaste
blymaterialet är blyglans PbS. De största
förekomsterna finnas i Mexiko och
USA. Världsproduktionen av bly var år
1938 ca 1 700 000 ton. Sveriges blyproduk*
tion har kommit i gång först under det
andra världskriget och var år 1944 ca 60 %
av fredsbehovet (25 000 ton år 1938).
Huvudparten av det svenska blyet er*
hålles från Bolidenbolagets gruva Laisvall.
Den normala framställningsmetoden är,
att malmen efter anrikning rostas och
sintras samt smältes med koks i schakt*
ugn. Från schaktugnen erhållet råbly hål*
ler som förorening vanligen koppar, arse*
nik, antimon, vismut och ädelmetaller.
198
INGENJÖRSHANDBOKEN
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
