- Project Runeberg -  Ingenjörshandboken / 5. Material. Byggnad. Värme och sanitet /
208

(1947-1948) [MARC]
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

HÅRDMETALLER

den ur svenska fosforhaltiga järnmalmer
utvunna apatitsligen kan användas, ehuru
halten av fosfor är relativt låg. Fosforjärn
framställes i elektrisk smältugn genom re?
duktion med kol av en beskickning av
apatit, kvarts och järnmalm. I friskt brott
har fosforjärn metalliskt utseende och
kristallinsk struktur. I handeln förekom?
mande fosforjärn håller ca 18—24 % fos?
for och resten järn. I allmänhet har fosfor
även i ringa halter ett skadligt inflytande
på järn och stål. Inom gjuteritekniken och
speciellt vid gjutning av tunnväggigt gods

begagnar man sig emellertid av fosforns
egenskap att göra järn kvickflutet.

Svavel

I likhet med fosfor räknar man i all?
mänhet även svavel till järnets fiender.
Tillsats av svavel i ringa mängd begagnas
dock i vissa speciella fall, t. ex. till järn
avsett att bearbetas i automatmaskiner
(automatjärn) och i friskärande stål. Till?
satsen kan ske i form av svavelhaltigt tack?
järn, svaveljärn etc.

Kap. 14. Hårdmetaller

Framställning och egenskaper

Tillverkningssätt. Hårdmetallegeringarna
bestå till 85—95 % av en hård och svår?
smält beståndsdel, en s. k. hårdmetall?
förening, vanligen volframkarbid (kemisk
formel WC) eller volfram? och titankarbid
(kemisk formel TiC). I vissa fall använ?
des även mindre mängder av tantal?,
vanadin* eller molybdenkarbid, eller ti?

tannitrid (kemisk formel TiN). Dessutom
innehåller legeringarna 5—15 %> av en
mera lättsmält metall, vanligen kobolt,
som tjänar som bindemedel och förlänar
den färdiga hårdmetallen dess seghet.

Fig. 14/1 visar schematiskt hur hårdme?
tall tillverkas. Det huvudsakliga råmate?
rialet är volframslig med 70 % WOs.
Därav framställes ren volframoxid, W03,
vilken sedan reduceras till pulverformig

Volframslig med 70 °/o "VVOa
Scheelit

! Kokas i salt-

▼ syra

Finmales ■>• Tvättas >

Saltsyra

Oren
volfram-syra löses

i lut >

*



Lut

Kol
+

Ren titanoxid Blandas med
TiO? kol

Volframat
kokas i
saltsyra, löses i
Gråberg ammoniak oeli Ren volfram-

från- kokas åter i syra H2WO4

filtreras saltsyra > filtreras

Saltsyra

Upphettas vid
1 800—2 000° C
till karbid

Kol

Kobolt

Plattorna Ämnena

sintras vid formas till
1 400—1 500° C 4r plattor •<-

Karbiderna blandas med kobolt

Ämnena för- Pulvret
sintras vid pressas till
700—900° C •<• ämnen

t

Glödgas till
volframoxid
WOi

y

Volframoxid
reduceras med
vätgas till
volfram-metallpulver vid

800—1 000° C
+

. Blandas med
kol

Upphettas vid
1 400—1 500i° C
till karbid

Planslipas Lödas på verktygsskaft ■> Verktygets egg slipas

Fig. 14/1. Schema över framställning av hårdmetallverktyg.

208

INGEN JÖRSH ANDBOKEN

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 11:05:52 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/inghb/5/0224.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free