Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Egenskaper
Förgiftningar. Kvicksilverångor och de
flesta av metallens föreningar äro mycket
giftiga. Därför är det av vikt, att kvick*
silver och dess föreningar handhavas med
stor försiktighet. Kvicksilverförgiftning
förekommer dels akut, dels i kronisk form.
Akut kvicksilverförgiftning orsakas van*
ligen av att stora mängder kvicksilver på
kort tid tillföras kroppen, exempelvis ge*
nom intagning av sublimat. Kronisk kvick*
silverförgiftning uppstår, då små mängder
kvicksilver ofta tillföras kroppen och före*
kommer mest inom industrin bland perso*
nålen i kvicksilvergruvor och raffinerings*
verk samt övrig lång tids hantering av
kvicksilver. Den kroniska förgiftningen
är en allvarlig yrkessjukdom, som dock
med framgång kan bekämpas genom för*
bättrad arbetshygien och ökad personlig
renlighet i arbetet.
Litteratur: Duschak, L. H. and C. N.
Schuette. The Metallurgy of Quicksilver,
U. S. Bur Mines Bull 222, 1925; Wil*
liston, S. H. Mining Quicksilver in Ne*
vada, Mining Congr. Journ., November,
1942; Duschak, L. H. and C. N. Schuette.
Fume and Other Losses in Condensing
Quicksilver from Furnace Gases, U. S. Bur
Mines Tech. Paper 96, 1919; Schuette, C.
N. Quicksilver, U. S. Bur Mines Bull 335,
1931; Denver Equipment Co, Compama
Mercurio en Sain Alto and Beneficiadora
de Mercurio, S. A., Bull M4*B24, July,
1942; Thornhill, E. B. Recovery of Mer*
cury from Amalgamation Tailing, AIMME
Bull 104, 1915; Randall, Merle and H. B.
Humphrey. New Process for Controlling
Mercury Vapor, U. S. Bur Mines Circ.
7206, April, 1942; Nordin, John. Yrkes*
sjukdomar, 1943.
Kap. 18. Kadmium
Förekomst i naturen och framställning
Av de vanligare bruksmetallerna är
kadmium den sällsyntaste. Den förekom*
mer i ringa mängd, vanligen 0,2—0,4 %,
i de flesta zinkmalmer och utvinnes därur
i samband med zinkutvinning. Även ur en
del bly* och kopparmalmer har man på
senare tid kunnat utvinna den. Några
egentliga kadmiummalmer finnas icke och
endast ett fåtal mineral med kadmium som
huvudbeståndsdel förekommer.
Liksom det finns två huvudsakliga fram*
ställningsmetoder för zink, framställes
kadmium också på två sätt:
1. Vid framställning av zink på termisk
väg erhålles kadmium koncentrerat i
det zinkpulver, som sätter sig längst
bort i kylarna. Vid destillation av zink
i kolonn går kadmium över i kollon*
nens topp. Ur detta första koncentrat
framställes genom omdestillation ett
andra koncentrat, som raffineras.
2. Vid zinkframställning på våta vägen
fälles kadmium ur lösningarna genom
cementering på zinkpulver. Härvid er*
hålles ett siam, som upplöses i retur*
elektrolyten efter zinkutfällning. Ur
denna mera koncentrerade lösning fäl*
les ett andra koncentrat, ävenledes ge*
nom cementering på zinkpulver.
Raffinerat kadmium framställes ur kon*
centraten, antingen genom destillation,
ofta i förening med smältraffinering, eller
genom elektrolys, ävenledes följt av en
omsmältning. Den förra metoden ger en
produkt hållande ca 99,5 % Cd, den senare
en produkt med över 99,95 % Cd.
En del kadmium raffineras icke som
metall utan lösning; sålunda framställes
bl. a. ren kadmiumsulfid, ett viktigt pig*
ment.
I USA framställdes t. ex. år 1941 3 220
ton metalliskt kadmium.
Kadmium har silvervit färg med stick i
blått och är något hårdare än tenn men
mjukare än zink.
Kemiska egenskaper. Metallen är oädel
och oxideras av fuktig luft. I spännings*
kedjan står den mellan järn och kobolt.
Den angripes av de vanliga mineralsy*
roma; ättiksyra och vinsyra angripa emel*
MATERIALLÄRA
15. ML
225
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
