Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Användning
Kap. 19. Trämaterial
Tillgång och utvinning
Av alla de tusentals trädarter som fin*
nas på jorden, sakna de flesta betydelse
ur teknisk synpunkt och ha endast in*
tresse för den lokala förbrukningen, en*
däst något hundratal arter återfinnas i
den internationella handeln. Det därvid
ifrågakommande virket kan i stort sett
uppdelas i två huvudgrupper, virke som
utvinnes och bearbetas på grund av spe*
ciella egenskaper, t. ex. tilltalande ut*
seende, samt virke, som på grund av god
tillgång utnyttjas i konstruktioner och
byggnadsverk som bärande element, i
mellanväggar, redskap etc.
Till den förra gruppen höra i synnerhet
lövträd, bland vilka många värdefulla
arter, såsom ek, alm, lönn, bok, mahogny,
valnöt, teak m. fi., återfinnas och vilka
särskilt användas vid möbeltillverkning
eller som ytfaner vid inredningsarbeten.
De naturliga tillgångarna av dessa trä*
slag äro i allmänhet så rikliga, och träden
förekomma dessutom fördelade över stora
områden av jorden, att förbrukningen
täckes av den naturliga återväxten.
Till den senare gruppen höra barrträ*
slagen, på vilka efterfrågan däremot är
mycket stor. Barrvirket utgör huvudparten
av plank, battens, bräder, bjälkar, sparrar,
stolpar etc., även trämassa framställes i
huvudsak av barrträ. Barrskogarna ha
därför att svara för ca 85% av all virkes*
åtgång, och därvid spela tall och gran*
arterna största rollen.
Barrskogarna upptaga ca 8 % av jör*
dens totala landareal och en tredjedel av
jordens produktiva skogsareal, dvs. mer
än en miljard har. Ojämförligt största
delen av dessa skogar äro belägna på
norra halvklotet inom de tempererade och
kalla zonerna och bergstrakterna, endast
ca 5 % torde vara lokaliserade till andra
områden.
Av Sveriges landareal upptages ca 57 %
av skog, motsvarande ca 23 miljoner har,
av arealen nedom fjällgränsen utgöres ca
66 % av skogsmark. Bestämmande för
värdet av marken är dels dennas belägen*
het i förhållande till förbrukningsorten,
dels den årliga avkastningen, vilken avse*
värt varierar inom landet. I genomsnitt
torde omloppstiden i de norra delarna av
Sverige vara ca dubbelt så lång som i de
södra delarna. Virkesförrådet är ca 1,4
miljarder m3 inom bark (41 % tall, 42 %
gran och 13 % björk), årstillväxten beräk*
nas till ca 48 milj. ms, varav dock en be*
tydande del ligger i sådana klena dimen*
sioner, som ej ekonomiskt kunna utvin*
nas utan få lämnas att ruttna i skogen.
Uppgifterna i tab. 19: 1 böra ses mot
bakgrunden av det osäkerhetsmoment, som
förelegat vid insamlandet av det behöv*
liga grundmaterialet. Siffrorna torde i all*
mänhet vara för låga, beroende på svårig»
heten att införskaffa uppgifter över samt*
Beräknad årlig avverkning i milj. fm3 utan bark
1937 1938 1939 1940 1941 1942 1943 1944 1945
Massaved ......... 18,1 12,0 9,6 8,3 6,9 7,5 11,4 7,6 9,4
Sågtimmer ........ 14,8 11,9 12,0 11,3 8,2 8,9 10,3 9,i 8,9
Brännved ........ 9,3 10,0 12,7 18,4 25,0 22,4 23,1 16,5 24,2
Annat virke ...... 1,8 2,0 1,9 1,7 1,6 1,6 1,6 1,5 1,6
S:a årlig avverkning 44,0 35,9 36,2 39,7 41,7 40,4 46,4 34,7 44,1
Enligt Sveriges officiella statistik: Kungl. Skogsstyrelsen — Det enskilda skogsbruket
år 1945. Stockholm 1947.
Tab. 19: i. Avverkning och dennas uppdelning på olika sortiment under åren 1937—47.
MATERIALLÄRA
227
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
