- Project Runeberg -  Ingenjörshandboken / 5. Material. Byggnad. Värme och sanitet /
253

(1947-1948) [MARC]
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

Hållfasthet

Hållfastheten mot nötning, t. ex. hos
golvträ, stiger med ökad volymvikt hos
träet, dock besitta homogent byggda trä*
slag högre hållfasthet mot nötning än lika
tunga men heterogent byggda, mera grov*
poriga träslag. Stamdelens tvärsnittsyta
erbjuder den största motståndsförmågan

Tab. 19:18. Klyvbarhet hos olika träslag.

Ytterst svårkluvna: rönn.

Mycket svårkluvna: björk, avenbok, körs*

bär, alm.
Svårkluvna: lönn, ask.

Något svårkluvna balsamgran, bok.
Ganska lättkluvna: lärk.
Lättkluvna: al, tall, asp, ek.

Mycket lättkluvna: silvergran, gran.
Ytterst lättkluvna: poppelarter.

Tab. 19:19. Hårdhet hos olika träslag.

I. Mycket mjuka (hårdhetstal>350):
cembratall, gran, weymouthtall, lind,
tall, knäckepil, asp och silvergran.
II. Mjuka (hårdhetstal 350—500):

lärk, gråal, sälg, klibbal, teak, en,
hägg och masurbjörk.

III. Medelhårda (hårdhetstal 500—600):
sälg (S. incana), douglasgran, alm och
hassel.

IV. Hårda (hårdhetstal 650—1000):

ek (Qu. pendunculata), rönn, lönn, ek
(Qu. sessiliflora), pitch*pine, mahog*
ny, äppelträd, ask, idegran, bok, hic*
kory och avenbok.

V. Mycket hårda (hårdhetstal 1000—
1 500):

syren och berberis.
VI. Benhårda (hårdhetstal >1 500):

ebenholz, quebracho, pockenholz och
grenadille.

I tab. 19: 22 ha för olika träslag en sam*
manställning gjorts av felfritt virkes håll*
fasthetsegenskaper.

Tab. 19:20. Träslag, ordnade i fallande
avnötningshållfasthet.

Teak I (Tectona grandis)

Rhodesiateak II (Baikiaea plurijuga)

Ek I (Quercus pedunculata)

Bok (Fagus silvatica)

Avenbok (Carpinus betulus)

Lärk (Larix europaea)

Gran (Picea excelsa)

Sockerlönn (Acer saccharum)

Björk (Betula lutea)

Jarrah (Eucalyptus marginata)

Tasmaniaek II (Eucalyptus gigantea).

Tab. 19:21. Klassificering av träslag med
hänsyn till deras ytutseende efter nötning.

Utseende Träslag Slitytans riktning mot irsringarna
Yta utan tecken Teak II i. il
till uppruggning Lönn _L II
Björk J_
Yta lätt upp* Bok -L II
ruggad Masurbjörk i. II
Björk II
Jarrah _L
Ek I ± II
Yta uppspjälkad Ek I II
a) stickor (tätringad)
korta Jarrah ||
Teak I i. II
Ek II ||
Furu J_
b) Stickor Furu II
långa Lärk II _L
Gran II J_
Ek II _L
Yta förstörd Teak I II
(tätringad)

MATERIALLÄRA

253

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 11:05:52 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/inghb/5/0269.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free