Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
PAPPERSMASSA OCH PAPPER
Kap. 20. Pappersmassa och papper
Tillverkning
Papper utgöres av en sammanhängande
tunn fibermassa, som bildats genom att
en vattenuppslamning av fibrerna silats
genom en finmaskig metalltrådsduk. Vid
denna silning rinner större delen av vatt*
net genom duken på vilken kvarstannar
ett jämntjockt lager av fibrer. Genom sug*
ning och pressning avlägsnas ytterligare
vatten från fiberlagret, som därefter har
tillräcklig sammanhållning för att kunna
löstagas från silduken och överföras till
en filt. Efter ytterligare vattenurpressning
torkas papperet vanligen under uppvärm*
ning.
Konsten att tillverka papper uppfanns
omkring början av vår tideräkning i Kina.
Från Kina överfördes konsten under 700*
talet till araberna. Av dem fördes den så
småningom till Spanien och när morerna
fördrevos därifrån under 1200*talet blev
konsten att göra papper känd i det övriga
Europa och omkring 1550 synes tillverk*
ningen av papper ha upptagits i Sverige.
Fram till början av 1800*talet var pappers*
tillverkningen ett hantverk. Vid denna tid
uppfanns den första pappersmaskinen av
fransmannen N.*L. Robert. Denna uppfin*
ning har sedan alltmer fullkomnats, var*
igenom handtillverkat papper praktiskt ta*
get förlorat all betydelse.
Det viktigaste råmaterialet för pappers*
tillverkningen är pappersmassan, dvs. det
fibermaterial av vilket papper tillverkas.
Bestämmande för egenskaperna hos pap*
peret är i första hand fibermaterialets art
och beskaffenhet. Men även av ett och
samma fibermaterial kan tillverkas papper
med väsentligt olika egenskaper och ut*
seende. Detta ernås utom genom tillsats av
olika ämnen genom målning av massan
före pappersformningen på olika sätt.
Som malningsredskap användes vanligen
holländare eller jordankvarnar, ibland en
kombination av bådadera. Massan males
uppslammad i vatten. Vid målningen upp*
nås i huvudsak två olika resultat. Dels
avskäras fibrerna och dels bringas de ge*
nom den mekaniska bearbetningen i vatt*
net att taga till sig detta, sannoligt bero*
ende på en mer eller mindre långt driven
gelatinering (hydratisering) av fibern. Do*
minerar avskärningen, erhålles s. k. mager
(rysk) massa. Är däremot gelatineringen
(hydratiseringen) dominerande, erhålles
smörjig massa. Papper tillverkat av mager
massa blir relativt porös och litet genom*
lysande; av smörjig massa däremot erhål*
.les ett mera tätt och med malningsgradens
ökning allt mer genomlysande papper. Som
typexempel på papper tillverkat av mager
massa kan framhållas läskpapper och på
papper tillverkat av smörjig massa mald
till hög malningsgrad smörpapper.
Ju längre tid massan males, desto
högre blir densammas malningsgrad
under i övrigt lika betingelser. Som mått
på malningsgraden brukar användas den
hastighet, med vilken vattnet rinner av
från en uppslamning av massan. Inom
pappersindustrin användes härför vanligen
Schopper*Rieglers malningsgradsprovare.
Omald kemisk trämassa har en målnings*
grad av ca 12—15 SR0; massa avsedd för
tillverkning av smörpapper males till ca
70—85 SR° och massa till vanligt omslags*
papper till ca 20—35 à 40 SR°.
De flesta papper innehålla jämte fib*
rerna även andra ämnen, nämligen limäm*
nen, oorganiska fyllnadsämnen och färg*
ämnen.
Limämnen och oorganiska fyllnadsäm*
nen samt ofta även färgämnen tillföras
massan i holländaren under målningen,
men i vissa fall tillsättas de papperet sedan
det färdigställts på pappersmaskinen. Lim*
ämnena tillföras papperet för att göra det
limfast, dvs. så vattenfrånstötande att skriv*
bläcket vid skrivning på papperet icke
flyter ut eller slår igenom. Då våthållfast*
heten hos papper är avsevärt mindre än
torrhållfastheten, är det ofta även av be*
tydelse, t. ex. ifråga om vissa omslags*
papper, att papperet är i någon mån vat*
tenfrånstötande. Limning i massan, dvs.
limning i holländaren, utföres vanligen
med hartstvål och aluminiumsulfat. Genom
aluminiumsulfattillsatsen utfällas hartssyra
och hartssyrat aluminium i finfördelad
form på fibrerna. Härigenom blir pappe*
ret, sedan det passerat pappersmaskinens
torkparti, mer eller mindre vattenfrånstö*
tände eller med andra ord limfast. På så
258
INGEN JÖRSH ANDBOKEN
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
