Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Fibrernas ursprung och kvaliteter
(»grades»). Varieteten» Uppers Ashmouni»
med en stapellängd av ca 31 mm är kvan*
titativt sett viktigast. Den kan spinnas till
garn av finlek upp till ca 60 (eng. finleks*
nummer). Ungefär samma stapellängd har
varieteten Zagora. Något längre stapel, ca
33—35 mm, ha Giza 7 och 12 och ännu
längre, ca 36—37 mm, Maarad, Sakhu 4
och Sakellarides ( = Sakel).
Ostindisk bomull säljes även i 7 ren*
hetsgrader. Den är relativt kortstaplig från
ca 16—25 mm.
Den bästa bomullen är den amerikanska
»sea island», som har en stapellängd
av ca 1 3/4". Därav produceras dock en
mycket ringa mängd. Amerikansk upland,
som utgör hälften av världsproduktionen,
har vanligen en stapellängd av ca 1". Ju
längre en bomullskvalitet är, desto finare
äro i stort sett håren, vilket medför, att de
långstapliga sorterna kunna spinnas till
avsevärt finare garn än de kortstapliga. Av
sea island bomull kan sålunda spinnas
garn med finlek upp emot nr 300 (engelskt
finleksnummer), av egyptisk sakellarides
intill ca nr 150 och av kortstaplig ostindisk
endast ca nr 10.
b) Bastfibrerna erhållas ur bastskiktet i
stjälkar från en del olika växter. Detta
skikt ligger liksom ett hölje runt stjälken
och har närmast till uppgift att stadga
densamma. Fibrerna bilda vanligen mer
eller mindre avgränsade knippen. Dessa
löpa från växtens rot till toppen och bestå
av knippen av långsträckta celler eller ele*
mentarfibrer. Vanligen frigöras basttå*
gorna från stjälken efter en rötningspro*
cess, varvid de mellanliggande växtele*
menten mer eller mindre förstöras, så att
tågorna lätt kunna frigöras.
Genom behandling av linfibrer med ke*
mikalier kunna elementarfibrerna (cel*
lerna) mer eller mindre fullständigt skiljas
från varandra. Detta förfaringssätt be*
nämnes cottonisering. De cottoniserade
fibrerna spinnas till garn vanligen i bland*
ning med bomull enligt de metoder, som
användas för bomullsspinning. För cotto*
nisering utnyttjas oftast avfall (blånor
etc.). Även hampfibrer cottoniseras.
Av bastfibrerna är för finare vävnader
linet av störst betydelse. Det utvinnes ur
linväxten (Linum usitatissimum). Utbytet
av lintågor är ca 4 % av det gröna linets
vikt. Därtill får man ca 1,5 % blånor, dvs.
avfallsfibrer, som spinnas till grövre garner.
Finaste linkvaliteten är det belgiska s.k.
coutrailinet, rötat i floden Lys. Även ir*
ländskt lin är ofta av god beskaffenhet.
Holländskt lin är något grövre. Ännu
grövre är det ryska linet. Lin produceras
även i Sverige. Under åren före världs*
kriget hade dock produktionen sjunkit till
en obetydlighet. Under kriget har den
åter ökats.
Hampa utvinnes ur hampaväxten (Can*
nabis sativa). Den är längre och grövre,
något mera förvedad än linet. Hampa kan
endast spinnas till grövre garner som an*
vändas till grova vävnader samt snören
och tågvirke.
Jute utvinnes i Ostinidien ur juteväxter
(Corchorus*arter). Jutefibern är starkt
förvedad och relativt obeständig mot luft
och ljus. Jute användes huvudsakligen till
säck* och packväv till billiga mattor och
till grundväv för linoleummattor.
Rami, eller kinagräs, erhålles från bas*
ten i ett par med nässlan besläktade väx*
ter (Boehmeria), som odlas i Kina och
Indien. De spinnas efter cottonisering.
Elementarcellerna äro mycket långa, upp
till ca 300 mm. På grund av höga bearbet*
ningskostnader har rami icke fått större
användning.
Särskilt från Indien och närliggande öar
erhålles en del bastfibrer, som äro besläk*
tade närmast med jute. Av Hibiscus can*
nabinius utvinnes »Javajute», som anges
överträffa vanligt jute i styrka och håll*
barhet. Vidare sunnhampa av Crotalaria*
arter, som är starkt förvedad, men med
hållfasthet nära den vanliga hampans.
c) Av fruktfibrerna är kokosfibern, som
erhålles från kokosnöten, en mörkfärgad,
grov fiber, 2—2,5 dm lång, som huvud*
sakligen användes till tågvirke och mattor.
Den är mycket vattenbeständig, flyter på
vatten och är våt mycket elastisk, varför
den är särskilt lämplig till bogserlinor.
Kapok utgöres av frukthår från Bom*
baceer, framför allt Ceiba pentandra (sy*
nonym med Eriodendron anfractuosum),
ett träd, som odlas särskilt i Nederländska
Ostindien. Denna kvalitet av kapok bru*
kar föras i handeln under benämningen
»Java*kapok». I Indien utvinnas fröhår
från Calotropis procera, en kapokliknande
produkt, som kallas akund. Den kan till
utseende icke skiljas från Java*kapok, men
är som stoppningsmaterial för livbälten
underlägsen denna. Kapok liknar till ut*
seendet bomull. Den utgöres av luftfyllda,
MATERIALLÄRA
269
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
