Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Fibrernas kemiska sammansättning och byggnad
Fig. 21/2. a= och ß-keratinmolekyler.
inre håret. Hos grövre hår finnes vanligen
inuti en s. k. märgkanal, som består av en
eller flera rader celler fyllda med luft.
Märgkanalen kan vara kontinuerlig eller
förekomma i avbruten form t. ex. som
märgöar eller märgrester.
Det är närmast hornskiktet, som bestäm*
mer hårens mekaniska egenskaper. Detta
skikt är uppbyggt av ca 10—20 n långa,
spolformade celler. Keratinet förekommer
i mycket långa s. k. polypeptidkedjor i två
reversibelt i varandra övergående modifi*
kationer, cc* och /?*keratinmolekyler (se
fig. 21/2). De olika polypeptidkedjorna äro
bundna vid varandra dels genom sidoked*
jör med karboxyl* och aminogrupper och
dels genom svavelbryggor i cystinrester
(se fig. 21/3).
Polypeptidkedjorna äro i ullhåren delvis
förenade till kristallbildningar, som äro
sammanslutna till fibriller orienterade i
hårens längdriktning. Därtill synas håren
innehålla amorf proteinsubstans (ullgela*
tin), som kan uppfattas som ett kitt. Denna
protein saknar svavelbryggor och saltbryg*
gor mellan molekylerna.
Natursilket är ett sekret från vissa fjä*
rilslarver, vilka vid förpuppningen spinna
in sig i kokonger av silketrådar. Genom
två spinnvårtor produceras två fibroin*
trådar, som sammanklibbas med silkelim
(sericin). Trådarna koagulera i luften.
Sericinet kan utlösas i svaga alkalilös*
Fig. 21/3. Schematisk anordning av olika
saltbindningar och disulfidbryggor i B»
keratin (Astborg).
ningar varvid fibrointrådarna eller fibrerna
erhållas fria (avkokt silke).
Det avkokta silket utgöres av homogena,
nästan strukturlösa, något tillplattade fib*
rer. De äro liksom djurhåren uppbyggda
av polypeptidkedjor, men sidokedjorna äro
mera neutrala än djurhårens och svavel
saknas fullständigt. Kedjorna i fibroinet
ligga därtill mera utsträckta än djurhårens.
I fibroinet ingår även en amorf kittsub*
stans av jämförelsevis korta, oordnade po*
lypeptidmolekyler. Varje fibroinfiber sy*
nes vara sammankittad av ett stort antal
mycket fina trådar (fibriller). Dessa äro
icke iakttagbara hos mullbärsilket men det
grövre tussasilket företer en tydlig längs*
gående randning efter dessa fibriller.
Djurhårens kemiska egenskaper bero
väsentligen av polypeptidkedjornas kar*
boxyl* och aminogrupper. Vid pH*värden
mellan ca 4—7 förena sig dessa grupper
varken med syror eller baser. Vid pH<4,
då syra bindes vid aminogrupperna, sprän*
gas saltbindningarna mellan kedjorna.
Borttvättas syran med svagt alkali åter*
bildas emellertid dessa bindningar. Disul*
fidbryggorna mellan polypeptidkedjorna
bli däremot vid ej alltför drastisk syra*
MATERIALLÄRA
275
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
