Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
TEXTILMATERIAL
linne*, hampa* och ramigarner 12 %
natur* och konstsilke ...... 11 %
pappersgarn ................ 15 %
av torrvikten
Snodd
Snodden hos garn kan dels ha olika
riktning och dels olika styrka, dvs. antalet
snoddvarv per längdenhet kan vara olika.
Snoddriktningen kan antingen vara Z*
snodd ( = högersnodd) eller S*snodd
( = vänstersnodd). Tvinnsnodden är van*
ligen motsatt spinnsnodden.
För bomullsgarn användes normalt 1
engelsk tum som längdenhet vid snodd*
bestämning. Vanligen användes ungefär
samma stigningsvinkel på snodden hos
garn för samma ändamål av olika finlek.
Under dessa betingelser får man om N
resp. iVj betecknar finleksnumret, d resp.
di garnets diameter och s resp. st antalet
snoddvarv per längdenhet, att
N . d, s
— v och —j-=-
Ni d- ds
~~~och s= —— • VN där -p^r
Nt Sl2 yNi VN1
som är den givna utgångspunkten, är en
konstant, vilken kallas snoddkoefficient
( = a). Således s = aViV
a har ungefär följande värden hos olika
garnsorter:
Bomullsgarn,
varpgarn = 3,75 och till 4
väftgarn = 2,75 till 3,25 då N utryckes i
eng. nummer och s = antalet snodd*
varv per eng. tum ( = 25,4 mm)
Lingarn = ca 2,o, då N uttryckes i eng.
lingarnsnummer och s = antalet snodd*
varv per eng. tum
Kardullgarn = ca 1,3 till 2,6 då N ut*
tryckes i metriskt nummer och s=10
mm
Avslitningskraft och tänjbarhet hos garn
Såväl finleken som snodden är alltid
mer eller mindre ojämnt fördelad utefter
ett garn. Härigenom blir garnets avslit*
ningskraft även mer eller mindre ojämn.
Som allmän regel gäller att de finare stäl*
lena av en viss garnlängd har högre snodd
än de grövre. Detta motverkar i viss mån
den minskning i avslitningskraft, som
uppkommer genom ojämn finlek (ojämn
fiberfördelning) hos garnet. Åtmistone
hos bomullsgarn synes dock icke ökningen
i snodd medföra full kompensation för
finleksminskningen. Utförda försök ha
nämligen visat, att bomullsgarn åtminstone
då snoddkonstanten är 3 eller däröver vid
avslitning i övervägande antalet fall brusto
vid ställen med maximumsnodd. Jämn*
heten hos garnen med avseende på fiber*
fördelningen (finleken) är således av stor
betydelse för garnens hållfasthet.
Avslitningskraften hos garn anger den
belastning som erfordras för att under
givna betingelser slita av garnet. Vanligen
bestämmes avslitningskraften så att en viss
längd av garnet, vid kortfibriga garn 50
cm och vid långfibriga (bast* och blad*
fibergarn) 100 cm, inspännes i en hållfast*
hetsprovare och belastas, vanligen på ca
20 sek., med kontinuerligt ökad belastning
tills det brister. Normalt utföras bestäm*
ningarna på lufttorra prov vid 65 %
relativ luftfuktighet. Den avlästa maxi*
mumbelastningen anger den kraft, som
erfordras för garnets avslitning. Samtidigt
bestämmes garnets förlängning under be*
lastningen till bristning och denna för*
längning i % angives som garnets tänj*
barhet. För att tänjbarheten skall vara
definierad användes en viss liten begyn*
nelsebelastning, vanligen ungefär lika med
vikten av 100 m av garnet. På grund av
ojämnheten hos garn måste alltid ett
större antal bestämningar utföras, vid
enkelgarner 50 eller flera, beroende på
den noggrannhet, som eftersträvas.
Medeltalet av de vid försöken erhållna
resultaten angives som garnets avslitnings*
kraft, resp. tänjbarhet. Som specifikt mått
280
INGEN JÖRSH ANDBOKEN
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
