Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
PLASTMATERIAL
nomgripande konsekvenser för pressmate*
rialets egenskaper.
Utan fyllmedel användes bakeliten blott
i ringa utsträckning, i regel som s. k. ädel*
harts, som gjutes i stänger, profiler e. d.
och sedan ges sin slutgiltiga form genom
spånskärande bearbetning. Ojämförligt
vanligast är pressmaterial med trämjöl
som fyllmedel. De i tab. 23:1 anförda siff*
roma gälla för material med 50 % harts.
Även lägre hartshalter, ned till 40 före*
komma, utan att egenskaperna väsentligt
försämras.
Andra fyllmedel än trämjöl användas
blott för specialändamål och särskilt inom
elektrotekniken. Närmast i syfte att visa
hur olika fyllmedel inverka på egenska*
pernå ha tre olika pressmaterial med mine*
ralfyllning medtagits. Stenmjöl (kvarts,
skiffer, kaolin e. d.) användes när man ej
har för stora anspråk på hållfastheten men
vill ha nöjaktig flytbarhet, glimmer lämpar
sig särskilt väl för material med låga die*
lektriska förluster och med asbest uppnår
man god mekanisk hållfasthet. Då närmare
uppgifter saknas om sammansättningen
hos dessa pressmassor, kan man natur*
ligtvis ej vara säker på att t. ex. enbart
asbest ingått som fyllmedel, och även kva*
liteten hos den använda asbesten inverkar
starkt på pressmaterialets egenskaper.
Särskilt god hållfasthet uppnås genom
användning av bomullstextil som fyll*
material, men sådana massor äro förhål*
landevis svårpressade och förekomma en*
däst för specialändamål, fälttelefoner, bo*
biner, kammare för elbrytare o. d. Man
har också försökt använda bakelitimpreg*
neråt kraftpapper, sönderskuret till lämp*
lig storlek, där höga anspråk ställts på
hållfastheten.
För laminaten användes också huvud*
sakligen fenolharts, om också både karb*
amid* och melaminhartsförbrukningen
ökat för dessa produkter. Laminat med
papper (plattor, rör och bult) användas
mest inom elektroindustrin, medan väv*
produkterna funnit huvudsaklig använd*
ning för glidlager, kugghjul o. d. Harts*
impregnerade trälaminat ha mycket olika
egenskaper beroende på träfanerets art
och tjocklek, hartshalten och pressnings*
förhållandena. (Se kap. Trä, kryssfaner
och skiktträ, s. 000).
Vid sidan av fenolhartserna ha karba=
mid= och melamirihartsema framför allt
funnit användning för framställning av
härdbara pressmassor. De ha företrädet
att vara ofärgade och ljusbeständiga och
användas därför i vitt och färgat gods med
cellulosa som fyllmaterial. Även trämjöls*
fyllda och då vanligen mörka massor fin*
nas emellertid, men dessa kunna normalt
ej konkurrera med motsvarande bakelit*
pressmassor vare sig ifråga om egenskaper
eller pris.
I USA ha under senare år
allyhart-ser börjat användas, särskilt för laminat*
tillverkning. Allyhartserna äro polyme*
riserade kondensationsprodukter av allyl*
alkohol och tvåbasiga syror.
En helt ny typ av härdbara konsthart*
ser representeras av kiselhartserna, som äro
kondensationsprodukter av alkybaryl*
silikoler. Geom att kolskelettet i de van*
liga konsthartserna här ersättes av kisel*
syre, uppnår man en långt högre värme*
härdighet. De thittills huvudsakliga an*
vändningsområdet är isolerlacker och hög*
temperaturpackningar. Med glasväv och
kiselharts lär man kunna framställa la*
minat med mycket goda hållfasthetsegen:
skaper.
Till de härdande pressmaterialen höra
också de, som äro uppbyggda på äggvite*
ämnen. Äldst och bäst känt är kasein=
hartset, ofta kallat galalit. Detta erhålles
genom pressning av kasein till stänger,
profiler o. d. och härdning i formalin.
Knappar, handtag och andra småföremål
framställas genom spånskärande bearbet*
ning av det härdade hartset. Det har inte
296
INGEN JÖRSH ANDBOKEN
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
