Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
PLASTMATERIAL
långvarig till måttlig temperatur. Men även
under inflytande av ljus, företrädesvis
ultraviolett, inträda förändringar, materia»
let förändrar färg och nedbrytes så små»
ningom. Kommer så härtill, att mjuknings»
medlet avdunstar, så att materialet blir
sprödare, och att absorberat vatten inver»
kar ofördelaktigt särskilt på pressmaterial
med cellulosa» eller liknande fyllmaterial,
må man ej förvåna sig över att plast?
materialen i regel aldrig äro fullt bestän»
diga ens under normala atmosfäriska be»
tingelser. De kemiskt beständigaste, poly»
styrol, vinylpolymerisaten och polymet»
akrylat lida av vissa andra nackdelar,
såsom tendens till sprickbildning. Ett ny»
ligen i USA framställt polymerisation»
harts »Teflon (polytetrafluoretylen) be»
sitter en utomordentlig kemisk beständig»
het och angripes av praktiskt taget endast
smälta alkalimetaller.
Beständigheten mot kemikalier av olika
slag har blivit en viktig egenskap hos
plaster, sedan dessa i allt större utsträck»
ning börjat användas som konstruktions»
material i den kemiska industrin, för acku»
mulatorer och liknande ändamål. I tab.
23:2 återfinnes en översikt häröver.
Gent emot svaga och ej oxiderande
starka syror stå sig fenolhartsmaterialen
ganska väl, däremot ej mot oxiderande
starka syror. Cellulosaderivaten äro ej
beständiga mot syror, vilket däremot är
fallet med polymerisaten. Endast polyvi»
nylklorid håller dock mot oxiderande
starka syror.
Mot alkalier är av kondensationshart»
serna endast melaminharts och nylon be»
ständiga. I övrigt har man även här att
räkna med polymerisaten, som förbli helt
opåverkade.
Såsom inledningsvis framhållits, äro väl
genomhärdade kondensationshartser prak»
tiskt taget olösliga i alla organiska lös»
ningsmedel. Endast ketoner och estrar
utöva en svag inverkan på fenolhartserna,
däremot ej på de övriga. De termoplas»
tiska materialen äro å andra sidan mer
eller mindre lösliga. Lösligheten är be»
roende av sammansättning och molekyl»
storlek samt av mjukningsmedlets art och
mängd.
Temperaturen har givetvis ett betydande
inflytande såväl på löslighet och lösnings»
hastighet som på kemiska angrepp av sy»
ror och baser.
Normer
Normala provmetoder för installations»
materiel och bruksföremål. Svenska Elek»
triska Materielkontrollanstaltens (SEMKO)
meddelande nr 5, 1943
Leitsätze für Hartpapier und Hartgewebe.
VDE 0318/XII. 40 jämte tillägg c och d
Regeln für Formpresstoffe. VDE 0320/XII.
42 jämte tillägg a
Leitsätze für wärmebeständige Kunststoff»
Folien zur Verwendung in elektrischen
Maschinen. VDE 0345/VI.43
Lager aus Kunstharz»Press»stoff. DIN 7703
Press»stoffe aus härtbaren Pressmassen,
warmgepresst:
Allgemeines. DIN 7704
Formpress»stoffe. DIN 7705
Schichtpress»stoffe, Hartpapier und Hart»
gewebe. DIN 7706
Schichtpress»stoffe, Kunstharz»Pressholz.
DIN E7707
Press»stoffe, Typentafel. DIN E7708
Synthetic»resin varnish»paper boards and
tubes. BS 316—1929 jämte tillägg nr 1
(PD 192)
Synthetic resins (phenol»aldehyde type)
for the manufacture of boards, tubes and
cylinders. BS 474—1932
Moulded insulating materials for acces»
sories for general electrical installations.
BS 488—1933
Synthetic»resin bonded»paper sheets (grade
1) for electrical purposes. BS 547—1934
Synthetic resin (phenolic) moulding ma»
terials and mouldings. BS 771—1938 jämte
tillägg nr 1 och 2 (PD 116 resp. PD 245)
Synthetic*resin bonded*paper sheets for use
as electrical insulation at power frequen»
cies, BS 1137—1943
316
INGEN JÖRSH ANDBOKEN
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
