Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
GUMMI
Kap. 24. Gummi
Utvinning och framställning av
kautschuk
Naturkautschuk. Den viktigaste av gum*
miväxterna, trädet Hevea brasiliensis,
växer vild i Amasonbäckenet. Sedan sekel*
skiftet odlas den i väldig omfattning, fram*
för allt i Ostindiska arkipelagen. Under
andra världskrigets kautschukbrist har in*
tresset även knutits till Parthenium argenta*
tum Gray (Guayule), som växer i Mexiko
och Förenta staberna, samt Taraxacum Kok
saghyz (»gummimaskros»), som är inhemsk
i Turkestan men odlas i europeiska Ryss*
land. Före kriget lämnade emellertid Hevea
99,5 % av all naturkautschuk.
Hevealatex är en svagt alkalisk emulsion
med en kautschukhalt av 30—35 %. Orne*
delbart efter tappningen tillsättes 0,5—1 %
ammoniak. En mindre del av latexproduk*
tionen koncentreras till ca 60 % kaut*
schukhalt och skeppas för direkt använd*
ning. Huvudparten koaguleras emellertid
till fast kautschuk, som tvättas och utval*
sas till tunna ark. Blekta benämnas de
crëpe, rökta smoked sheets. Båda kvali*
teterna pressas till balar.
Kautschukmolekylen är en trådformig
jättemolekyl, där enheten är isopren, ett
omättat kolväte med sammansättningen
H CH3 H H
C=C-C=C
I I
H H
Molekylvikten är 200 000 à 400 000. Crèpe
och smoked sheets består till 90—95 % av
polymer isopren, 2—4 % äggviteämnen
samt små mängder feta syror, oorganiska
salter m. m.
Naturkautschuk är cis*formen av poly*
mer isopren, guttaperka och balata träns*
formen.
Världsproduktionen av naturkautschuk
var 1910 ej fullt 100 000 ton. Den har se*
dan dess stigit kraftigt och uppnådde 1940
sitt dittills högsta värde nämligen 1 400 000
ton, som nästan helt producerades i Ost*
indien (tab. 24:1). Latexens andel i kaut*
schukskeppningarna är jämförelsevis liten,
trots en kraftig ökning under 1930*talet
(1940 — 45 000 ton).
Syntetisk kautschuk. Man kan indela syn*
tetisk kautschuk i två huvudgrupper, vul*
kaniserbara och termoplastiska. De förra
besitta i stort sett naturkautschukens ka*
rakteristiska egenskaper, de senare äro åt*
minstone som färdigfabrikat så gummilik*
nande, att de användas som komplement
eller ersättning för gummi. Det kan där*
för anses naturligt att hänföra även termo*
plasterna till kautschukmaterialen.
Huvudgrupperna kunna i sin tur indelas
i undergrupper enligt tab. 24:2.
Ingen syntetisk kautschukkvalitet är ke*
miskt indentisk med naturkautschuk. De
vulkaniserbara kvaliteterna äro som regel
omättade kolväten, som med undantag av
thiokol* och kiselgummigrupperna inne*
hålla butadien eller butadienderivat. Kisel
gummikvaliteterna bilda en fristående
grupp med oorganisk kiseloxidkedja, vid
vilken organiska radikaler äro bundna.
De viktigaste råmaterialen äro sprit, pe*
troleumgaser, acetylen, bensol och natur*
gas. De härav framställda monomererna
(tab. 2 kol. 4) polymeriseras. Polymeri*
sationen försiggår numera i de flesta fall
i emulsion. Blandpolymerisat framställas
genom polymerisering av en blandning
av de emulgerade monomererna. Propor*
tionerna mellan monomererna kunna
variera inom samma grupp. Så innehåller
t. ex. Buna S 80 %, Buna SS 75 % bu*
tadien.
Masspolymerisering förekommer numera
knappast. Butvlgummi framställes genom
en speciell polymerisationsprocess, utförd
Tab. 24:1. Fördelningen av världsproduk=
tionen av naturkautschuk 1940.
Brittiska Malaya....................38,8 %
Holländska Ostindien .... 38,5
Birma ....................................0,7
Nordborneo och Sarawak 3,8
Thailand ................................3,2
Franska Indokina ................4,6
Ceylon ....................................6,4
Indien ....................................l,o
Vildkautschuk ....................3,o
318
INGEN ]ÖRSH ANDBOKEN
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
