Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
ELISOLERMATERIAL
Richtlinien für die Gestaltung von Gum»
miteilen. VDI 2005.
Normer
A.S.T.M. standards ön rubber. Baltimore
1943.
A.S.T.M. standards ön plastics. Baltimore
1943.
British standard methods of testing vul»
canized rubber. BS 903—1940.
Leitsätze für die Prüfung von Hartgummi.
VDE 0322/36.
Kap. 2$. Elisolermaterial
Gaser
Luft ingår på ett eller annat sätt som iso»
lermaterial i alla konstruktioner. Dess ge»
nomslagshållfasthet är inte särskilt hög,
men luften, liksom andra gaser, uppvisar
i torrt och ojoniserat tillstånd ingen elekt»
risk ledningsförmåga och inga dielektriska
förluster. Dielektricitetskonstanten (eller
kapacitiviteten) £ ligger för alla gaser
mycket nära 1.
Inom elkrafttekniken ingår luft vanligen
parallellt med fasta material, och man
måste med hänsyn till den relativt låga
genomslagshållfastheten ordna tillräckligt
stora överslagsavstånd. Ofta utsättes det
fasta materialets yta för fukt och ned»
smutsning, och konstruktionen måste då
också utformas med tanke på erforderliga
»krypavstånd». Luftsträckor i serie med
fasta isolermaterial måste däremot i all»
mänhet undvikas. Den låga dielektricitets»
konstanten medför att största påkänningen
kommer på luftspalten med korona eller
lokalt genomslag som följd. Genomslags»
hållfastheten stiger emellertid med tryc»
ket, vilket i vissa fall kunnat utnyttjas.
Inom teletekniken komma de låga för»
lusterna fullt till sin rätt, t. ex. i konden»
satorer och kablar för högfrekvens. Luft»
spalter förutsätta emellertid alltid ett
mekaniskt stöd av något fast material, som
således blir avgörande för de resulterande
egenskaperna.
Förutom luft användas även andra ga»
ser, t. ex. kväve och ädelgase r som
fyllning i glödlampor och väte som kyl»
medium i generatorer bl. a. på grund av
dess goda värmeledningsförmåga.
Syntetiska oljor och växer
Ehuru huvudparten isolervätska utgöres
av raffinerade mineraloljedestillat använ»
das i ökad utsträckning, särskilt till kon»
densatorer, syntetiska vätskor av typen
klorerade kolväten. Dessa förekomma un»
der handelsnamn som »Alkasol» (AB
Liljeholmens Kabelfabrik), »Pyranol»
(General Electric), »Inertol» (Westing»
house), »Clophen» (I. G. Farbenindustrie)
och kännetecknas av att de ej bilda siam,
ej underhålla eld och ej utveckla explo»
siva gaser. De ha högre kapacitivitet och
högre dielektriska förluster än mineral»
olja och äro avsevärt tyngre (jfr tab.
25: 1). Genomslagshållfastheten och dess
beroende av vattenhalten är däremot i
stort sett densamma som för olja. Kost»
nåden per volymsenhet är omkring 20
gånger oljans pris.
Klorerade kolväten äro utpräglade lös»
ningsmedel för organiska material och
kunna därför ej utan vidare ersätta oljan i
exempelvis transformatorer. Deras inver»
kan på cellulosamaterial är ej av farlig
storleksordning, medan av läcker endast
väl bakade alkyder, fenolhartser e. d. sy»
nas vara tillräckligt beständiga. För pack»
ningar kunna asbest och möjligen vissa
konstgummikvaliteter användas. Metaller
äro i allmänhet beständiga, men det vid
344
INGEN ]ÖRSH ANDBOKEN
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
