Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Pressmaterial. Glimmer
lamellerna. Även svenska glimmersorter
ha visat sig användbara för isolerändamål.
Glimmern användes mest i form av fjäll,
»splittings», ca O,02 mm tjocka, och glim*
merfjällens yta, som i stort sett bestämmer
priset, varierar vanligen mellan 10 och
50 cm2. Dels användas glimmerfjällen en*
samt som isolering, t. ex. i blockkonden*
satorer, och man väljer då de dyrare kva*
liteterna med stora fjäll, och dels bindas
glimmerfjäll i överlapp och i flera lager
tillsammans med en lack till samman*
hängande mikanitplattor, varvid man ofta
kan nöja sig med billigare kvaliteter.
Mikanit tillverkas i olika tjocklekar och
med olika bindlacker, varigenom skilda
krav på genomslagshållfasthet, böjlighet
och värmehärdighet kunna tillgodoses.
Den temperatur, som i allmänhet kan till*
låtas, är beroende av bindlackens bestän*
dighet och ligger omkring 100°C. Ligger
mikaniten i press kan emellertid denna
gräns höjas avsevärt, emedan glimmer*
fjällen då ligga kvar och fylla sin upp*
gift även sedan bindlacken förstörts.
Hård mikanit, formpressad eller i plattor,
användes för en mångfald olika isoler*
detaljer; böjlig mikanit t. ex. för omvik*
ning kring maskinlindningar. I högspända
maskiner vill man göra isoleringen så tät
och fri från luftinneslutningar som möj*
ligt, och man får då stora mekaniska på*
känningar vid pålindningen. Man förstär*
ker därför mikaniten med papper eller väv
på ena eller på båda sidorna. Papper med
påklistrade glimmerfjäll, s. k. mikafolium,
användes som isolering i spår och för om*
lindning på andra raka detaljer. För iso*
lering av mera komplicerade detaljer, t. ex.
härvändar, användas skurna band, som
alltefter arten kallas glimmerpappersband,
glimmersidenband etc.
Kap. 26. Värmeisoleringsmaterial
Med isoleringsmaterial avses i detta
kapitel sådant material, som på grund av
sin kombination av lämpliga termiska, me*
kaniska och eventuellt andra egenskaper
praktiskt användas för att begränsa värme*
strömmars storlek.
En värmeströms storlek är förutom av
temperaturfältet även beroende av en ma*
terialkonstant, det s. k. värmelednings*
talet A, enligt sambandet
dQ = X-dA
Js
För en plan vägg, där värmeströmningen
sker vinkelrätt mot ytan, blir uttrycket
vid fortfarighetstillstånd
s
där alltså Q betyder värmeströmmen i
kcal/timme
A — ytan i m2
tu fa1"3 temperaturen av väggens båda
sidor i °C
s = väggens tjocklek i meter.
Värmeledningstalet A är därför den värme*
ström, som passerar genom en plan vägg
med ytan 1 m2, om väggens tjocklek är
1 m och temp.*fallet genom väggen 1° C.
Detta förutsätter emellertid, att A är
oberoende av temperaturen. Det kan visas,
att, om A varierar rätlinjigt med tempera*
turen, vilket för de flesta praktiskt använda
isoleringsmaterial kan anses vara fallet,
ovanståede uttryck fortfarande gäller under
förutsättning att det A*värde, som insättes
i uttrycket, är det som gäller för medel*
temperaturen (t1 + t2)/2. Det har också bli*
vit kutym att alltid angiva A för medel*
värdet av de båda yttemperaturer, som an*
vändas vid den experimentella bestäm*
ningen. Man bör emellertid se upp med
att i tabeller uppgivna A*värden verkligen
äro angivna på detta sätt, då även andra
sätt att angiva A förekomma (t. ex. med
angivande av den varmare ytans temp.).
Indelningsgrunder
Isolationsmaterialen kunna indelas i
grupper efter leveransform eller efter de
MATERIALLÄRA
347
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
