Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Inledning. Provning
Cetterna med olika metaller, blanda flera
sorters tvålar, använda olika halt av mi*
neralolja samt olika kvaliteter sådan olja,
kan man variera smörjfettets mjukhet
(penetration) och smältpunkt (droppunkt).
Till en del smörjfetter, som exempelvis
utsättas för stark värme, tillsättes ofta
grafit.
Smörjfetterna användas vid sådana
smörjställen, där oljor ej med fördel kunna
användas, t. ex. på grund av att de slungas
bort eller droppa av, samt vid svårtill*
gängliga smörjställen, eller där arbets*
temperaturen är hög. I allmänhet bör man
vid sådana smörjställen, där man kan be*
gagna såväl smörjfetter som smörjoljor,
använda oljesmörjning och endast anse
fettsmörjning som en nödfallsutväg, då
med fastare konsistens hos smörjmedlet
kraftförbrukningen ökar.
Provning av smörjmedel
Ett smörjmedels lämplighet för ett visst
ändamål kan endast med full säkerhet
utrönas genom att i maskindelen ifråga
prova smörjmedlet under verkliga drift=
förhållanden. Genom laboratoriemässig
provning av ett smörjmedel kan man få
en uppfattning om det med sannolikhet
är användbart för ett visst ändamål, lik*
som det är nödvändigt för kontroll av en
leverans att underkasta oljan vissa prov*
ningar. Man måste dock noga komma
ihåg att vid all kontroll se till, att man
verkligen erhåller ett utslagsgivande re*
sultat, vilket i mycket hög grad beror på
själva provtagningen.
De provningar som i allmänhet före*
tagas med smörjmedel äro dels fysikaliska
dels kemiska. Undersökningar i s. k.
oljeprovningsmaskiner av olika konstruk*
tioner företagas någon gång men kunna
icke sägas giva på prakliken fullt repro*
ducerbara resultat.
Fysikaliska provningar
Specifika vikten bestämmes vid +20° C
med areometer, Westphals våg eller pyk-
nometer. När det gäller rena mineraloljor,
bör man giva företräde åt den, som med
i övrigt lika egenskaper har den lägsta
specifika vikten. Specifika vikten är nöd*
vändig för omräkning från vikt till vo*
lym eller tvärtom. Vid beräkning av spe*
cifika vikten hos mineraloljor vid en
annan temperatur än +20°C, kan man få
praktiskt användbara resultat, om man
för varje grad, temperaturen understiger
+ 20°C, tillägger 0,ooo7 till den vid 20°C
erhållna specifika vikten. Vid temperatu*
rer högre än 20°C minskas specifika vik*
ten på motsvarande sätt. Vid alltför stora
avvikelser från +20°C eller då stor nog*
grannhet fordras, måste specifika vikten
bestämmas vid den ifrågavarande tempe*
raturen.
Flampunkten är den temperatur, vid vil*
ken ett ämne avger så mycket brännbara
gaser, att de tillsammans med luft bilda
en antändbar blandning, som flammar till
vid närmandet av en låga. Flampunkten
bestämmes dels i sluten degel (Pensky*
Mårtens apparat) eller också i öppen de*
gel (Cleveland open cup och Marcussons
apparat). Flampunkten i sluten degel ger
helt naturligt lägre värden än i öppen
degel. Den förra bör ej användas för oljor
med flampunkter över +250° C. — Flam*
punkten ger en uppfattning om en oljas
innehåll av flyktiga beståndsdelar.
Viskositeten eller den inre friktionen be*
stämmes numera allmänt som kinematisk
viskositet, vanligast vid +50°C, och ut*
tryckes i centistok. En del empiriska appa*
rater finnas dock alltjämt. I USA använ*
der man en apparat av Saybolt och an*
giver viskositeten i sec. Saybolt (univer*
sal till skillnad mot Saybolt Furol, som
användes för tjockare oljor, den senare
är ungefär en tiondedel av den förra i
talvärde), i England användes en apparat
av Redwood, där resultaten angivas i sec.
Redwood. I Tyskland och ännu även i
MATERIALLÄRA
375
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
