Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Provning. Egenskaper
Fig. 29/3. Olika oljors temperaturberoende. Dynamisk viskositet i kgfs/m2.
En oljas tjocklek, särskilt motoroljors,
ses ofta angivas i SAE*nummer (Society
of ylutomotive Engineers). En SAE*be*
teckning å olja har intet annat att betyda,
än att oljans viskositet ligger mellan vissa,
för övrigt ganska vida, gränser, som tab.
29: 1 visar. Omräkningen från °F till °C
ger ej full överensstämmelse med av SAE
uppgivna intervall men anger dock tabel*
len praktiskt användbara närmevärden.
Någon slags garanti för kvalitet utgör
SAE*beteckning alls icke.
Viskositeten är utslagsgivande för det
användningsområde, inom vilket en olja
kan användas. Då man vid fullständig
smörjning endast har att räkna med oljans
inre friktion, och man helt naturligt vill
ha så små friktionsförluster som möjligt,
väljer man en olja med så låg viskositet
som möjligt och som vid de temperaturer
vilka kunna komma ifråga icke blir så
tunn, att den tryckes ur lagret. En olja
blir nämligen vid upphettning tunnare,
får lägre viskositet. Exempel på olika
oljors temperaturberoende i detta hän*
seende finnas i fig. 29/3. Denna egenskap
är dock olika för olika slags oljor. En pen*
sylvansk, »paraffinbasisk», smörjolja på*
verkas mindre av en temperaturstegring
än t. ex. en kalifornisk. Som ett uttryck
för temperaturens inverkan på viskosi*
teten ha amerikanerna infört »viskosi*
tetsindex», där ett högre värde, upp emot
100, utmärker en i viskositets*temperatur*
MATERIALLÄRA
377
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
