Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Provning. Egenskaper
vid man mäter hur djupt könen sjunkit
under denna tid. Nedträngningen anges
som penetration i 1/10 mm som helt tal.
Bestämningen utföres antingen på »obear,
betat» fett eller, vilket är vanligast, på
»bearbetat» fett. Då ett konsistensfett
lagras, blir det alltid mer eller mindre
heterogent efter kortare eller längre tid,
beroende på fettets sammansättning. För
att uppnå reproducerbarhet vid bestäms
ningarna brukar man därför innan bestäm,
ningen utföra en homogenisering av fettet
genom att bearbeta det i en viss dimensio,
nerad knådningsapparat.
Emulgeririgstalet för en olja anger huru
många sekunder, som åtgå för att en be,
stämd mängd ren olja skall avskiljas ur
en nybildad emulsion som åstadkommits
på visst sätt genom inblåsning av vatten,
ånga i oljan. Ju lägre emulgeringstal,
desto bättre lämpar sig oljan för smörj,
ning av exempelvis ångturbiner.
Kemiska provningar
Neutralisationstalet anger huru många
milligram kaliumhydroxid (KOH) som
åtgå för att neutralisera de fria syrorna
i ett gram av ett smörjmedel. En god mi«
neralsmörjolja bör ha ett neutralisation,
tal av högst 0,2 mg KOH per g olja (tur,
binoljor högst 0,i mg), för en fet olja till,
låtes högre halt, för en god klövolja
t. ex. högst 3 mg KOH per g olja. Neu,
tralisationstalet kan ge en uppfattning om
en använd oljas åldringsgrad och en fet
oljas tillstånd (om den »härsknat»).
Förtvålningstalet anger det antal mg ka,
liumhydroxid (KOH), som erfordras för
att neutralisera de fria syror och förtvåla
de estrar och laktoner, som finnas i 1 g
prov. För oblandade fett och feta oljor
är förtvålningstalet ett karakteristiskt tal.
Genom att bestämma förtvålningstalet för
en blandning av mineralolja och fet olja
kan man med kännedom om den ingå.
ende feta oljans förtvålningstal approxi,
mativt beräkna halten fet olja. Rena mi,
neraloljor ha förtvålningstalet 0. För be,
gagnade (åldrade) mineraloljor kan för,
tvålningstalet ge ett ungefärligt begrepp
om oljans förändring genom luftoxida,
tion.
Jodtalet anger hur många procent halo,
gen, beräknat som jod, ett ämne under
vissa bestämda förhållanden adderar. Det
är härvid dubbelbindningarna i de i ett
fett, en fettsyra, en fet olja e. d. ingående
omättade föreningarna, som addera halo,
gen. Genom att veta jodtalet kan man
alltså få en uppfattning om halten omät,
tade föreningar och därvid också, om en
olja är torkande eller ej. Är jodtalet under
95 är oljan icke torkande, 95—130 bety,
der svagt torkande olja och ett jodtal på
över 130 änger, att oljan är torkande.
Vattenhalten, i %, bestämmes på vissa
smörjf etter (konsistensfett), emulsioner
och använda smörjmedel. Rena smörjoljor
skola vara fria från vatten.
Kokstalet (carbon test, Conradson test)
anger i % den koksrest, som bildas vid
en oljas upphettning på visst sätt i en
härför konstruerad apparat. Det ger en
uppfattning om en oljas benägenhet att
bilda koksavsättningar (t. ex. i motor,
cylindrar).
Slightalet är ett uttryck för en smörjoljas
benägenhet att genom oxidation bilda av,
sättningar. Vid oxidationen bildas såväl
hårda asfaltämnen som koksartade pro,
dukter, vilka ämnen äro ödesdigra för
motorer.
Slightalet anger i mg den oxidations,
rest, som under särskilda betingelser bil,
das ur 10 g olja. Speciellt vid motoroljor
är ett lågt slightal fördelaktigt.
Askhalten, i %, bestämmes ofta på smörj,
fetter. Genom undersökning av askan kan
man erhålla kännedom om de i fettet in,
gående tvålarna, liksom om förtyngnings.
MATERIALLÄRA
379
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
