Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
färger, läcker och fernissor
Bindemedlet svarar för, som också nam*
net antyder, sammanhållningen (kohesio*
nen) inom färgskiktet samt för vidhäft*
ningen (adhesionen) till grunden. I en
del fall är bindemedlet sprött och har då*
lig vidhäftning. Detta kan avhjälpas genom
tillsats av mjukningsmedel, som sålunda
har till uppgift att förbättra bindemedlets
elasticitet och vidhäftning. Mjuknings*
medlet bör icke vara flyktigt och finnes
sålunda kvar i färgskiktet efter torkningen.
För det fall att ett mjukningsmedel till*
satts svara sålunda bindemedel och mjuk*
ningsmedel tillsammans för bindförmågan.
Pigmentet svarar i första hand för färg*
ton och täckkraft men spelar även stor
roll för färgens konsistens, hårdhet och
hållbarhet.
Närvaron av lösningsmedel är nödvän*
digt om bindemedlet vid vanlig temperatur
är fast, såsom fallet bl. a. är ifråga om
hartser och limartade ämnen. I en olje*
färg, innehållande en lättflytande olja,
behövs däremot icke något lösningsmedel.
Med ett förtunningsmedel slutligen menas
här en vätska, som sättes till färgen för
att ge den en för påföringen lämplig kon*
sistens. I sammanställningen på s. 000 har
en distinktion gjorts mellan lösningsmedel
och förtunning. I många fall kan dock
samma vätska fungera både som lösnings*
och förtunningsmedel.
I de flesta fall belägges den yta som
skall ytbehandlas med två eller flera skikt,
vilka ofta ha olika sammansättning. Den
första behandlingen kallas grundning och
det därvid använda materialet grundfärg
(primer). Den färg som användes vid den
sista behandlingen och som sålunda efter
torkningen utgör det yttersta skiktet kal*
las färdigstrykningsfärg eller täckfärg. Ut*
föras behandlingar mellan grundning och
färdigstrykning benämnas dessa slipstryk*
ning och mellanstrykning. Avsikten med
grundningen är bl. a. att öka vidhäftningen
för den efterföljande behandlingen, att
täta porerna i grunden så att denna icke
suger upp bindemedel i därefter påförd
färg och att ge större stadga åt grunden,
så att denna blir hårdare och fastare än
färg* eller lackskiktet.
Pigment
Med pigment (tidigare även kallat färg*
stoft, färgstoff eller torr färg) menas
ett i pulverform föreliggande ämne, som
är avsett att intimt blandas (rivas) med
ett bindemedel, så att blandningen ger en
för målningen lämpad produkt av viss
önskad färgton och konsistens.
Olika pigment. Pigmenten kunna indelas
i följande grupper:
1. Oorganiska pigment.
a) Jordfärger, i naturen förekommande
förvittringsprodukter av bergarter, vilka
antingen direkt eller efter vederbörlig
rening äro användbara som pigment.
Ex. ockror, umbra, grönjord, terra.
b) Mineral, i naturen förekommande,
vilka efter bearbetning lämpa sig som
pigment, såsom tungspat, krita, gips.
c) Syntetiskt framställda oorganiska
föreningar, såsom zinkvitt, litopon, bly*
mönja, kromgult, ultramarin.
d) Metaller i finfördelad form, ex. alu*
miniumpulver.
2. Organiska pigment. Dessa beredas
vanligen ur syntetiska tjärämnen, vilka
antingen kemiskt omsättas eller meka*
niskt blandas med något lämpligt oorga*
niskt fyllnadsmedel (substrat).
Pigmentens egenskaper. Följande egenska*
per hos ett pigment äro av betydelse för
dess praktiska användbarhet:
Olöslighet i de binde* och/eller lösnings*
medel som ingå i färgprodukten. Ex.: I
vattenhaltiga färger liksom i utomhusfär*
ger måste pigmentet vara olösligt i vat*
ten, i cellulosalacker får ej användas i
sprit eller bensol lösliga organiska pig*
ment, till oljefärger måste brukas pigment,
som icke upplösas av linolja eller terpen*
tin. Uppfyller pigmentet icke denna ford*
ran på olöslighet, uppträder vid kulörta
pigment effekter, som bruka kallas genom*
slag eller »blödning».
Ljusäkthet, varmed som bekant menas att
pigmentet icke ändrar sin färgton vid be*
384
INGEN JÖRSH ANDBOKEN
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
