Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
FÄRGER, LÄCKER OCH FERNISSOR
landet vanligen terpentin. De för vårt
lands färgindustri viktigaste torkande
oljorna äro linolja och träolja. På senare
tid ha tillkommit dehydratiserad ricinolja,
tallolja (förestrad eller på annat sätt för*
ädlad), vissa fiskoljor samt oiticicaolja
(från Brasilien).
Linolja utvinnes ur krossade frön av
oljelinet genom pressning i hydrauliska
pressar. Av rå linolja (dvs. icke kemiskt
omvandlad olja) föras följande fyra kva*
liteter i handeln: linolja kallpressad; lin*
olja varmpressad; linolja kallpressad och
avslemmad; linolja kallpressad, avslem*
mad och blekt. Dessa typer fordra en
torktid upp till 4 dygn.
Kokt linolja är med sickativ (torkpreparat)
under lindrig uppvärmning (vanligen
<150°) försatt rå linolja. Sickativ inne*
hålla en eller flera av metallerna bly,
mangan eller kobolt i form av salter av
linoljesyra, hartssyror eller naftensyror.
Kokt linolja bör torka inom ett dygn vid
rumstemperatur:
Standoljor äro förmedelst polymerisation
i värme särskilt preparerade torkande
oljor. De äro mera beständiga än icke
polymeriserade oljor gentemot inverkan
av luft och vatten och ge bättre flytning
och högre glans. Användas bl. a. i täck*
färg till utomhusmålning. »Linyl», erhål*
len genom att upphettningen av linoljan
kombineras med en lämpligt avpassad in*
blåsning av luft, och »faktorolja», erhål*
len genom värmepolymerisation under till*
sats av klorsvavel, kunna betraktas som
speciella typer av standoljor. Dessa torka
snabbt utan syretillförsel och användas
vid strykning »vått i vått».
Oljefärger äro användbara på fast och
neutral torr puts, metall, trä, träfiberplat*
tor, papp och papper, sten och glas, men
bl. a. icke på frisk kalk* och cementputs,
eternitplattor i fuktiga lokaler och på ytor
där vatten och salter utsvettas.
Läcker. Det med hänsyn till sammansätt*
ningen karakteristiska för en lack är att
bindemedlet helt eller delvis utgöres av
ett harts (eller därmed jämförligt filmbil*
dande ämne, såsom cellulosaestrar, asfalt)
löst i ett organiskt lösningsmedel eller en
blandning av dylika. En lack torkar, åt*
minstone i början av torkningsprocessen,
genom avdustning av lösningsmedel och
ger en icke porös, hård, mer eller mindre
vattenavvisande film.
Viktigare i läcker ingående naturhartser
äro schellack, kopal, dammar, kolofonium.
Kolofonium »härdas» ofta genom behand*
ling med kalk (kalkharts) eller glycerin
(hartsester).
Konsthartser använda vid lacktillverkning:
fenolformaldehydhartser av olika typer
(sprit*, bensin* eller oljelösliga, härdbara
eller icke härdbara, med hartssyror modi*
fierade fenolhartser, »konstkopaler», al*
kylfenolhartser), med butanol modifie*
råde karbamid* och melaminhartser, vinyl*
hartser (polyvinylklorid, polyvinylacetat
och derivat därav, akrylsyrederivat), alkyd*
hartser. Till samma kategori som konst*
hartser, ehuru de ej bruka betecknas som
dylika, kunna hänföras en del cellulosa*
derivat, såsom nitrocellulosa, cellulosa*
acetat, etyl* och bensylcellulosa, samt
klorkautschuk.
För förbättring av bindemedlets elasti*
citet och vidhäftningsförmåga behöva
många av de här uppräknade ämnena
uppblandas med mjukningsmedel. Vikti*
gare mjukningsmedel äro: blåst ricinolja,
ftalsyreestrar, estrar av fosforsyra med fe*
noler, alkydharts.
Spritlacker. Bindemedlet utgöres av ett
harts, löst i organiska lösningsmedel, av
vilka sprit dominerar (därav namnet).
Dessa läcker torka snabbt men ge ofta
en spröd film, som icke är väderbestän*
dig. De finna sin huvudsakliga använd*
ning vid för* och slutbehandling av trä*
388
INGEN ]ÖRSH ANDBOKEN
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
