Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
KERAMISKA PRODUKTER
vändning en viss tid. Ändringarna, som
hos goda tegel böra vara så små som
möjligt, bero på att vissa omvandlingar i
tegelmassan icke fullbordats under bräns
ningen hos fabrikanten utan fortsätta un*
der driftsanvändningen.
Temperaturväxelbeständighet och spricks
tal. Vid användningen utsättas de eldfasta
materialen för varierande temperaturer.
För att mäta materialets förmåga att mot*
stå dessa växlingar provas teglen genom
upphettning till 950° C och påföljande
hastig avkylning vanligen i kallt rinnande
vatten. Spricktalet är det antal provcykler,
som erfordras för att 50 % av teglets
koppyta skall sprängas bort.
Gasgeriomsläpplighet. Förmågan att släppa
genom gaser mätes hos tegel på så sätt,
att ett visst undertryck anbringas på ena
sidan av en tegelplatta. Mängden per tids*
enhet genomsläppt gas mätes.
Slaggfasthet. Av mycket stor betydelse är
många gånger den eldfasta produktens
förmåga att motstå inverkan av smältmass
sor. Man undersöker detta på så sätt, att
man gör en urborrning i teglet och nedför
slaggen i den. Härefter upphettas teglet
till användningstemperatur. Efter avsvals
Tab. 32: 2. Exempel på kägelsmältpunkter
i °C.
Kägla enligt Seger °c
la 1 100
5a 1 180
10 1 300
15 1 435
20 1 530
26 1 580
30 1670
35 1 770
40 1 920
42 2000
ning sågas teglet mitt itu, och slaggans
greppets djup och karaktär mätes.
Av stor vikt för de eldfasta tegs
lens användning är deras kemiska ka=
raktär. Man talar härvid om sura, neutrala
och basiska material alltefter reaktionen
hos de i teglen ingående oxiderna.
Huvudparten av de eldfasta materialen
saluföres som formade tegel. Numera
komma även s. k. stampmassor till ans
vändning dvs. pulverformiga massor med
en viss lämplig kornstorleksfördelning, vils
ka direkt stampas in i ugnskonstruktionen
med eller utan användning av vatten, vats
tenglas, tjära e. d. som bindemedel. Korns
storleken hos materialet angives exempels
vis på följande sätt:
>20 maskor per kvadrattum 45 %
20—60 » » » 10 »
60—120 » » » 20 »
<120 » » » 25 »
Vidare komma eldfasta murbruk och
eldfasta bestrykningsmassor till används
ning.
Vid framställning av de eldfasta mätes
rialen krossas de hårda materialen på kols
lergångar eller liknande krossar till önskad
finhet. Eventuellt sållas de i olika korns
klasser, varefter lämpliga mängder blandas
i snäckor och försättas med vatten till
lämplig konsistens. I princip äro massorna
uppbyggda av grövre förbrända s. k. mag=
ringskorn och finare plastiska korn, vilka
senare efter bränningen bilda den s. k.
grundmassan. Härefter formas teglen van*
ligen genom strängpressning. Komplices
råde tegel slås för hand eller vibreras ned
i formar av trä. I vissa fall förekommer
gjutning av lös massa i gipsformar. Torks
ningen av teglen sker i kammartorkar
eller vagntorkar och tager för större dis
mensioner avsevärd tid i anspråk. Bräns
ningen sker i ringugnar eller tunnelugnar
och som grundregel gäller, att teglen skola
brännas vid en temperatur, som överstiger
den avsedda driftstemperaturen. Tack vare
bränns och torkkrympningen är den brända
produkten 5—10 % mindre än den fors
made. Härav följer, att man ej kan räkna
med alltför stor måttnoggrannhet hos den
402
INGEN JÖRSH ANDBOKEN
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
