Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Eldfast material. Tegel
Tegelprodukter.
Byggnadstegel. Som råmaterial för fram*
ställning av vanligt murtegel användas
orena leror med hög halt av järnoxid. I
vissa fall magras lerorna med sand för att
få lämpligare egenskaper för tegelfram*
ställningen. På grund av järnhalten äro
tegellerorna rödbrännande, vid samtidig
närvaro av kalk går färgen över till gult
eller grågult. Vid starkt reducerande brän*
ning kan man få nästan svarta bränn*
färger. Murteglen pressas genom sträng*
pressning i liggande eller stående kranar
genom munstycken av lämpliga dimensio*
ner, varefter strängen kapas i passande
längder. Torkningen sker i torklador eller
kanaltorkar. Bränningen sker i de flesta
fall i ring*ugnar vid 1 000—1 100° C.
Tegellerorna mjukna i allmänhet vid
1 000—1 100° C och äro alltså icke eld*
fasta. Vanliga murtegel ha en volymvikt
av 1,7—2,o och en tryckhållfasthet av ca
150 kgf/cm2. För att förbättra teglens vär*
meisolerande egenskaper blandar man
ofta in litet -sågspån eller korkmjöl i tegel*
massan. Härvid får man efter bränningen
porösare tegel med volymvikter för porösa
tegel av ca 1,4 och för högporösa av ca
1,2. Tryckhållfastheten hos de högporösa
teglen sjunker ned till ca 30—50 kgf/cm2.
Andra viktiga egenskaper hos murtegel
är frostbeständighet, benägenhet att icke ge
s. k. saltutslag och låg vattengenomsläpp*
lighet. Den sista egenskapen är särskilt vik*
tig för taktegel. I vissa fall glaserar man
fasad* och taktegel eller sintrar dem särskilt
hårt. Härigenom vinner man även, att ris*
ken för salutslag minskar. Dessa uppkomma
i allmänhet därigenom, att vattenlösliga sal*
ter (bl. a. alkalier) finnas i teglet och vid
vattenavdunstningen föras till teglets yta.
Frostsäkerheten beror bl. a. av porosi*
teten och eventuell skiktbildning vid ler*
strängens utpressning ur munstycket.
I övrigt hänvisas beträffande teglets tek*
niska egenskaper till Byggnadsdelen.
Isoleringstegel. Tegel, som har till huvud*
uppgift att isolera i svnnerhet vid högre
temperaturer, framställes i allmänhet ge*
nom inblandning i tegelmassan av kisel*
gur dvs. finporiga kiselskelett härstam*
mande från avlagringar bildade av i vat*
ten levande smådjur. Härigenom fördelas
ett otal blåsor av stillastående luft i te*
gelmassan, vilka ha en starkt värmeiso*
lerande effekt.
Isolertegel användes sällan som bärande
material. Ett vanligt förekommande mate*
rial är det danska molerteglet. Det kan
användas vid temperaturer upp till 1 000°
C. Ett ännu bättre isolertegel är den ame*
rikanska Silocelen. Det är beständigt till
1 300° C. Kiselguren användes även i pul*
verform i olika körningar för isoleringar
av t. ex. eldfasta kassaskåp, kylskåp m. m.
I tab. 32:4 angivas tekniska data för
ett par isolertegel. Se även avsnittet »Iso*
lermaterial».
Klinker, stengods och syrafast tegel. Med
klinker menas väl sintrade och nästan
tätt brända, färgade massor med en vat*
tenuppsugningsförmåga av maximalt 5—6
%. I vissa fall framställas klinkerplattor
t. ex. för golvbeläggningar i slakterier och
mejerier med ännu lägre vattenuppsug*
ningsförmåga (ned till 1 %). Halkfria
klinker tillverkas genom inblandning av
hårda korn i klinkermassan (kvarts, kar*
borundum), vilka icke nötas av i samma
Tab. 32:4. Isolertegel.
I II
Volymvikt g/cm® 0,42 0,79
Tryckhållfasthet kgf/cm2 14 100—110
Porositet % 83 67
Mjukning (1,5 kgf/cm2) vid °C — 1 100
Värmelednings* 0° C 0,080 0,180
förmåga 300° C 0,112 0,210
kcal/m h° C 500° C 0,i34 0,230
800° C 0,i7o 0,260
MATERIALLÄRA
405
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
