Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
LÄTTBETONG
Litteratur:
W. Eitel, Physikalische Chemie der Sili*
käte (Leipzig 1941).
H. Hecht, Lehrbuch der Keramik (Berlin
1923).
/. A. Hedvall, Reaktionsfähigkeit fester
Stoffe (Leipzig 1938).
Hegeman=Dettmer, Die Herstellung des
Porzellans (Berlin 1938).
H. Salmang, Die Keramik (Berlin 1933).
Sieuriri, Nyare undersökningar och prov*
ningar av eldfasta material (Örebro 1928).
F. Singer, 10 Jahre Keramik 1919—1929
(Berlin).
Holmquist, Eldfasta material D. T. V.
Bergvetenskap, Allmän metallurgi.
C. Koeppcl, Feuerfeste Baustoffe.
R. Rieke, Das Porzellan.
W. Furik, Rohstoffe der Feinkeramik, ihre
Aufbereitung und Verarbeitung zu Mas*
sen und Glasuren.
R. Niederleuthner, Unbildsame Rohstoffe
keramischer Mässen.
Kap. 33. Lättbetong
Bland de moderna byggnadsmaterialen
av mineraliskt ursprung intar lättbetongen
en framträdande och viktig plats. Lättbe*
tong skiljer sig från vanlig betong främst
genom sin porositet, vilken gör att ma*
terialet får en jämförelsevis låg volymvikt
och en ökad värmeisoleringsförmåga. Dessa
egenskaper erhållas emellertid på bekost*
nad av materialets hållfasthet. De lättaste
lättbetongarterna kunna endast användas
för rent isoleringsändamål, medan de
tyngre dessutom kunna användas för till*
verkning av bärande byggnadselement.
Användning. Lättbetong levereras oftast
som färdiggjutna byggnadselement av olika
slag såsom isoleringsplattor, byggnads=
block, takplattor, bjälklagsplattor och baU
kar. Fribärande element såsom takplattor,
bjälklagsplattor och balkar armeras i lik*
het med vanlig betong. Gjutning på ar*
betsplatsen förekommer vid vissa sorter
av lättbetong, vilka endast användas för
isoleringsändamål och där hållfastheten
och krympningen är av mindre betydelse.
Lättbetong användes för murning av
bärande ytter* och innerväggar i bostads*
hus och andra byggnader, för fyllnads*
väggar i skelettbyggnader, för burspråk
och andra påbyggnader, brandmurar etc.
Vidare användes lättbetong som isolering
mot kyla och värme av olika byggnads*
konstruktioner av andra material, särskilt
betong, samt för isolering av kylrum
och ugnar. Armerade lättbetongplattor ha
fått särskilt stor användning för läggning
av massivtak. Tak av armerad lättbetong
äro nämligen lätta och starka, ha god
värmeisoleringsförmåga, äro brandskyd*
dande och underhållsfria samt relativt bil*
liga i anläggning. Av armerad lättbetong
tillverkas dessutom bjälklag samt balkar
för uppbärning av tak, bjälklag och murverk.
Tillverkning. Som utgångsmaterial för till*
verkning av lättbetong användes vanligen
cement eller andra liknande hydrauliska
bindemedel. Porositeten i materialet åstad*
kommes i de flesta fall antingen genom
tillsättning av gasutvecklande ämnen såsom
aluminiumpulver, karbider, vätesuperoxid
etc. eller genom tillsättning av porösa eller
specifikt lätta produkter såsom bims, slagg,
syntetiska silikatprodukter eller dylikt.
En viktig process vid framställning av
högvärdiga lättbetongarter är ånghärd=
ningen. Denna sker genom att upphetta
materialet med ånga i autoklaver vid ett
tryck av 8—12 atö. Genom ånghärdningen
erhåller lättbetongen en ökad hållfasthet
varjämte den blir praktiskt taget krympfri.
En ånghärdad produkt är vanligen an*
vändbar omedelbart sedan den lämnat
autoklaven och behöver därför ej i likhet
med vissa andra lättbetongarter lagras före
användningen.
410
INGEN JÖRSH ANDBOKEN
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
