Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Definitioner
Med explosion förstås ur försäkrings»
teknisk synpunkt en momentant uppträ»
dande kraftyttring, förorsakad av gasers
eller ångors strävan att utvidga sig, likgil»
tigt om gaserna eller ångorna voro för
handen före explosionen eller först bilda»
des under densamma. Vid explosion av
behållare av alla slag (såsom ångpannor,
cylindrar eller andra kärl för ånga eller
gaser, kokare, rörledningar m. fi.) förut»
sättes dessutom, att dess hölje eller väggar
skadas till så stort omfång, att genom ut»
strömmande av gasen, ångan eller den
ångbildande vätskan, om sådan ännu fin»
nes, ett ögonblickligt utjämnande av tryc»
ket inom och utom behållaren äger rum.
Under definitionen falla:
Explosion av sprängämnen, gasbiand»
ningar, damm, ångbildning av vätska samt
gas» eller ångtryck, oberoende av anled»
ningen till själva explosionen, däremot icke
söndersprängning, förorsakad av centrifu»
galkraften hos roterande kropp eller sön»
Tab. 36: i. Tändmedel.
dersprängning, orsakad av inre material»
spänningar (såsom gjutspänningar o. d.).
Denna definition, som formulerats av
Svenska Teknologföreningen omfattar så»
väl mekaniska (fysiska) som kemiska
explosioner.
Sprängämnesexplosioner äro emellertid
alltid kemiska explosioner. En kemisk
explosion är ett våldsamt inre kemiskt
sönderfall till följd av kemiska reaktioner,
varvid bildas stor mängd gaser, som utöva
hastig tryckverkan på omgivningen.
Av de explosiva varorna äro i detta
sammanhang huvudsakligen två grupper
av intresse, nämligen tändmedel och
egentliga sprängämnen för civilt och mili»
tärt ändamål, se tab. 36: 1 och 36: 2.
Tillverkning av sprängämnen. Det förnämsta
civila sprängämnet är fortfarande dyna»
miten. Huvudbeståndsdelen, nitroglycerin,
framställes genom att man tillför glycerin
av viss ren kvalitet (dynamitglycerin) en
Stubintråd Kärna av svartkrut, omspunnen av tre lager jute» och bomullsgarn överdrag av tjära e. d. Bränntid ca 2 min/m, fär» dig vara räknas ej som explosiv vara
Trotylstubin Blyrör med ca 6 mm diam., fyllt med finkornig trotyl Detonerar för tändhatt nr 8 med en hastighet av 5 000—6 000 m/sek.
Pentylstubin Kärna av pentyl, omspunnen med garn, hölje av gummislang detonerar för tändhatt nr 6 eller bättre nr 8 med en hastighet av 5 000—6 000 m/sek.
Knallkvicksil» verstubin Kärna av knallkvicksilver Kan anses föråldrad
Tändhattar Laddning av knallkvicksilver el. numera vanligen blyazid med tillsats av blytri» nitroresorcinat, sekundärladdning tetryl För knallkvicksilver an» vändes hylsor av koppar eller mässing, för blyazid aluminium
Längd mm Diam. mm
nr 3 26 6
nr 4 28 6
nr 6 35 6,5
nr 8 45 6,85
MATERIALLÄRA
423
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
