Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Korrosionsskydd
ute i det fria. — Litt: Målning av järn?
konstruktioner utsatta för atmosfärens in?
verkan. (Meddelande nr 1 från IVA:s
Korrosionsnämnd, 1935. Kr. 2:75). —
Mönja är giftig.
2. Ett stort antal goda färger och lac?
ker på cellulosa? eller konsthartsbas fin?
nes i handeln. Sådana torka snabbt.
Ugnslackering ger väl fastsittande skikt
med god skyddsverkan. Lämpligt till möb?
ler, skyltar, maskiner, leksaker. Nitro?
cellulosa tål ej upphettning till över 80°
någon längre tid.
3. Asfaltlacker äro lämpliga för under?
vattenskonstruktioner eller ytor, som
skola uthärda hög fuktighet. Asfalten är
ljuskänslig och bör skyddas mot starkt
dagsljus. Lämplig i källare och bergs?
rum.
C. Metalliska beläggningar
Järn kan beläggas med en skyddande
metall genom doppning i den smälta me?
tallen (zink, tenn, bly), genom sprutning
(zink, aluminium, bly o. a.), genom elek?
trolytisk utfällning (zink, kadmium , bly,
tenn, nickel, krom, koppar, mässing o. a.),
genom diffusion i värme (krom, kisel,
aluminium, kadmium, zink).
1. Zink skyddar järnet från röstning
genom att offra sig och gå i lösning lät?
tare än järnet (galvanisk skyddsverkan).
Om konstruktionen tillåter doppning i
smält zink, är varmförzinkning ett ut?
märkt skydd för detaljer, som utsättas för
atmosfärens inverkan (stängsel av järn?
tråd, plåttak, stolpar, rörledningar, tak?
rännor, vattenhinkar, skopor etc.). Elek?
trolytisk utfällning av zink passar bättre,
om toleranserna äro snäva (gängor, kugg?
hjul, tuber), men det är ofta svårt att få
zinken att »slå in» i håligheter. Zinklag?
rets tjocklek bör ej understiga 10 för
detaljer, som lagras inomhus. Varmför?
zinkade ytor för utebruk böra ha 50—200
tjockt zinklager.
2. Kadmium, som även skyddar galva?
niskt, kan läggas tunnare än zink med
samma skyddsverkan, håller sig längre
blankt och ljust, tål havsvatten bättre,
men metallen är dyrare än zink.
3. Tenn kräver stor skicklighet och om?
sorg för utförande av en hållbar och vac?
ker beläggning genom doppning i smält
metall. Om metallen ej är alldeles tät,
uppstå lätt rostpunkter, som kunna bli
ödesdigra. Lämpligt för kärl, som skola
användas för beredning eller förvaring
av matvaror (mjölkflaskor, målkärl, kött?
kvarnar, konservburkar, köksredskap).
Även elektrolytisk utfällning av tenn i
tunna skikt kan göras så, att god skydds?
verkan ernås.
4. Bly användes som skydd mot starkt
korroderande luft (svavelsyrestänk, sva?
veldioxid).
5. Krom är ett gott skydd, därest be?
läggningen är fri från sprickor (hårdför?
kromning). Det är svårt att lägga krom
direkt på järn, varför man ofta utfäller
zink eller kadmium närmast järnet, därpå
koppar och nickel och sist krom.
6. Beläggningar med mässing skydda ej
mot rost i fuktig atmosfär, varför de
passa bäst på föremål, som ständigt för?
varas i torr luft.
7. Kiselöverdrag, som påläggas i värme,
giva ett gott skydd mot syror ävensom
mot oxidering i värme. Detsamma gäller
i någon mån kromöverdrag, som åstad?
kommas i värme.
8. Överdrag av aluminium skydda mot
heta gaser men förstöras av vatten.
D. Emaljering
Skyddar mot de flesta vätskor och lös?
ningar. Emaljering kräver hög temp. och
många konstruktioner deformeras vid så?
dan behandling. Emaljen är relativt spröd
och tål ej hårda slag eller bockning.
Aluminium skyddas genom anodisk oxi?
dation i sura elektrolytiska bad (utsp.
MATERIALLÄRA
439
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
