Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
MÄTNINGAR OCH FÖRUNDERSÖKNINGAR
Allmänt
Ändamålet är att fastställa objektets för*
hållande till och beroende av den omgivan*
de terrängen samt dess placering i för*
hållande till andra objekt eller förut kän*
da fasta punkter.
Med planmätningar avses mätningar i
horisontal utsträckning. Resultaten av dy*
lika mätningar sammanställas till planrit*
ningar (s. k. stiuationsplaner) eller kartor,
som alltså återgiva en bild av terrängför*
hållanden och däri inplacerade byggnads*
objekt samt vanligen även gränslinjer av
olika slag. I vissa fall återgivas även höjd*
förhållanden genom sifferbeteckningar, ni*
våkurvor, olika färgbeteckningar e. d.
Såsom primärunderlag för byggnadstek*
niska mätningar äro huvudsakligen föl*
jande karttyper av intresse: Generalsta*
bens allm. kartblad, ekonomiska kartor
och stadsplane* och lantmäterikartor, av
vilka de förstnämnda komma ifråga en?
däst för byggnadsobjekt av stor utsträck*
ning, t. ex. vägar och järnvägar, medan
däremot lantmäteri* och stadsplanekartor
alltid äro nödvändiga för varje byggnads*
objekts inplacering i förhållande till ägo*
gränser etc.
Alla dessa kartor hänföra sig till ett
gemensamt huvudsystem av sinsemellan
noggrant uppmätta s. k. stompunkter eller
»triangelpunkter», vilka äro fast märke*
råde ute i terrängen och vanligen belägna
på toppen av en fritt liggande terränghöjd.
Någon gång kunna de även utgöras av en
lämpligt belägen byggnad t. ex. ett kyrk*
torn, större skorsten, fyrbåk e. d. Ut*
gående från dessa fasta punkter fastläg*
gas de särskilda detaljerna inom ett mät*
ningsområde, genom direkt längdmätning
och genom vinkelmätning, dock ofta ge*
nom att man först inmäter ett sekundärt
system av stompunkter. Vid upprättande
av enskilda tomtplaner eller situationspla*
ner för ett arbetsområde anslutes emeller*
tid uppmätningen ofta ej till ett förutva*
rande stomsystem, utan man utgår endast
från en godtyckligt väld lämplig baslinje
i eller invid mätområdet.
För uppmätning och angivande av höj=
den av en viss punkt finnes på motsva*
rande sätt ett för hela riket gemensamt
system av sinsemellan i höjdled noggrant
uppmätta s. k. fixpunkter. Dessa höjder
äro alla angivna i förhållande till havets
medelvattenyta. Denna höjdmätning sker
vanligen genom avvägning med hjälp av ett
särskilt s. k. avvägningsinstrument.
Uppgifter rörande höjdfixpunkterna,
som till stort antal finnas fördelade över
hela riket, kunna erhållas från »Rikets
Allm. Kartverk». Därest för en viss upp*
mätning en dylik lämplig fixpunkt ej fin*
nes tillgänglig, kan höjduppmätningen fö*
retagas i förhållande till en lokal godtyck*
ligt väld fixhöjd, varvid denna grundhöjd
lämpligen angives medelst en jämn tio*
eller hundratalssiffra. (För undvikande av
misstag skall i dylikt fall alltid tydligt an*
givas att höjden ej hänför sig till det van*
ligen använda höjdsystemet över medel*
vattenytan.)
Kap. i. Planmätning
Planmätning utföres dels såsom längd*
mätning och dels såsom vinkelmätning
samt genom kombination av dessa.
Längdmätning
Längdmätning sker vanligtvis med hjälp av
måttband av stål om 10 à 30 meters längd
(ev. väv för mindre noggranna mätningar)
eller stållinor eller kedjor upptill 200 me*
ter långa för mätning av större avstånd.
För sektionering av mindre terrängavsnitt
användas med fördel även styva mätsta*
var om 4 à 5 meters längd.
1042
INGEN JÖRSH ANDBOKEN
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
