Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
MÄTNINGAR OCH FÖRUNDERSÖKNINGAR
Fig. 2/7. Stakning av rät linje mellan
tvenne punkter över en mellanliggande
höjd.
jen genom mittpunkten mellan de båda
utsättningarna.
För stakning mellan tvenne givna punk»
ter A och B i fig. 2/7 då fri sikt ej före*
finnes uppställes teodoliten i en genom
ögonsyftning i möjligaste mån inplacerad
mellanpunkt C, med sikt mot båda de
givna punkterna. Inriktning sker mot ena
punkten A, varefter genomslag göres och
en hjälppunkt Bi utsättes invid B. Avstån*
det Bj B mätes med måttband samt sträc*
korna Cx A och Q B lämpligen med hjälp
av teodolitens distanstrådar, varefter den
erforderliga sidoförflyttningen Q till C
uträknas med hjälp av de likformiga tri*
anglarna.
CC.-BB.ACL
Instrumentet flyttas till den sålunda in*
mätta punkten C och rätlinjen kontrolle*
ras med förnyat genomslag. Eventuellt
upprepas förfarandet, därest första mät*
ningen ej ger tillräckligt noggrant resultat.
Avståndet C Q kan även uträknas ge*
nom formeln C C, = = sin >’.
AQ + BC,
Metoden fordrar emellertid stor nog*
grannhet i uppmätningen av vinkeln, var*
för passningsmetoden vanligen är enklare
att tillämpa utom vid tillgång på mycket
goda instrument.
Kurvstakning finner huvudsakligen till»
lämpning vid järnvägs* och vägbyggnader
och finnas härför särskilda specialtabel*
ler. Den vanligast förekommande kurvfor*
men är cirkelkurvan, och för en dylik
1056
Fig. 2/8. Cirkelkurva.
kurva förekomma följande benämningar
och beteckningar enl. fig. 2/8:
T är skärningspunkten mellan de båda
raklinjer, till vilka kurvan skall ansluta.
Den benämnes vanligen kurvans vinkel*
punkt.
I terrängen uppmätes vinkeln mellan de
båda skärningslinjerna, men vid beräknin*
gar använder man sig vanligen av ytter*
vinkeln, vilken betecknas 2 a. Denna sena*
re vinkel är lika med kurvans medel*
punktsvinkel. O betecknar cirkelns me*
delpunkt.
A och B äro tangeringspunkter samt ut*
göra kurvans början resp. slutpunkter.
AT och BT benämnas tangentlängder t.
För en given kurvradie R erhålles tan*
gentlängden som en funktion av vinkeln
a och finnes vanligen uträknad i ovan*
nämnda kurvstakningstabeller.
Detaljutsättning. Till hjälp för detaljut*
sättningar för ett byggnadsobjekt spänner
man vanligen s. k. profiltrådar utefter
byggnadskroppens huvudlinjer. Trådarna
utgöras lämpligen av mjuk glödgad järn*
tråd, som uppspännes mellan särskilda vid
hörnen eller tvärs över byggnadsobjektet
uppställda profilställningar av stadigt stolp*
virke. Ställningarna placeras om möj*
ligt så att de ej rubbas vid schaktning samt
förläggas på sådan höjd att profiltrådar*
na bliva hängande fritt över de konstruk*
tioner, vilka skola utmätas. Från profil*
INGENJÖRSHANDBOKEN
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
