Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
GRUNDLÄGGNING
Sand över vatten ....................2—7
under vatten ........................1,5—5,o
Mo över vatten ........................1,5—6
under vatten ........................1—3
Lera och mjäla, degartat mjuk
(lätt knådbar) ........................0—0,4
styv (svårt knådbar) ............0,4—0,8
fast ........................................0,s—1,5
hård ........................................1,5—3,0
Sand eller grus, innehållande lera i så*
dan mängd att jordarten antager plastiska
egenskaper, skall räknas såsom lera i vad
avser den tillåtna påkänningen.
Frostfritt djup
När vissa jordmassor utsättas för frost
utvidga de sig kraftigt. Finns ovanför en
sådan jordmassa exempelvis en grundmur,
utsättes denna för mycket stora krafter,
vilka kunna verka förstörande på muren.
Samma förhållande kan även inträffa, om
jordmassan fryser intill murens vägg, spe*
ciellt om denna är mycket skrovlig eller
ojämn så att krafterna kunna angripa
densamma. En jämn upplyftning är relativt
ofarlig, men ojämna sättningar ha ofta till
följd sprickor i grunden och bjälklagen och
kunna speciellt vid statiskt obestämda kon*
struktioner få katastrofala följder.
Olika jordarter äro i olika grad tjälfar*
liga. Grus och sand äro ofarliga, men mo,
mjäla och lera äro farliga om de äro fuk*
tiga. Därvid är att märka, att vattnet ofta
kapillärt uppsuges av övre liggande lager.
För att minska eller förhindra skadegö*
relse genom dessa krafter förlägges grun*
den till husbyggnader som regel på frost*
fritt djup. Vid exempelvis vägbyggnader
kunna även andra åtgärder tillgripas,
främst sänkning av grundvattenytan genom
dränering eller på annat sätt, borttagande
av tjälfarliga material eller införande av
ett kapillärbrytande lager som förhindrar
vattenuppsugning till ovanför liggande
material. ?
Läget av frostfritt djup, dvs. det största
djup till vilket tjälen går i viss jordart un*
der den kallaste vinter som uppmätts på
platsen, influeras främst av temperaturför*
hållanden på platsen, såväl lägsta temp. som
d-ess intensitet. Dessutom äro olika jord*
arter olika isolerande, vilket givetvis in*
verkar på tjäldjupet. Jordarter av berg*
artsmineral äro från denna synpunkt
sämst, våt lera bäst. Torv, träkolsstybb,
porös slagg o. d. äro goda fyllnadsma*
terial. Vid användande härav går tjäldju*
pet inte ned till mer än ca 50% av det*
samma vid grus.
Enligt Kungl. Byggnadsstyrelsens »An*
visningar till Byggnadsstadgan» kan man
Fig. 1/2. Siffrorna angiva frostfritt djup i
meter. Länsgränser äro angivna genom
prickade linjer.
1068
INGEN JÖRSH ANDBOKEN
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
