Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Grundläggningsmetoder
Fig. 2/5. Olika grundläggningsdjup.
Fig. 2/4. Excentriskt belastad
grundplatta.
kas för de olika tryckkombinationer som
kunna uppkomma, dels P1+P2, dels P2 +
+ P3 och dels P1+P2 + P3, enär man ej
utan vidare kan avgöra vilken av dessa
som är farligast.
Vid grundläggning på plattor får man
mer än vid de flesta andra grundlägg*
ningsmetoder ha uppmärksamheten riktad
på ojämna sättningar i marken, speciellt
vid undergrund av lerjordsarter. Man
måste anordna kraftiga förankringar i
murverket och ofta dilatationsfogar vid
större sammanhängande byggnader för att
undvika sprickbildningar. Det är ofta
klokt att överdimensionera grundläggnin
gen vid byggnadens hörn, enär man då
får sättningarna koncentrerade inåt bygg*
nåden, varvid ernås, att tryck* och inte
dragpåkänningar uppstå i densamma. De
flesta byggnadsmateriel, särskilt murverk,
ha ju väsentligt högre hållfasthet mot
tryck än mot dragning.
Vid många byggnader har man källare
endast under en del av huset. Grundlägg*
ningsdjupet är därför olika, enär källrarna
oftast gå längre ned än som erfordras för
att få grundsulan i frostfritt läge. De olika
murarna få då ej förläggas på för korta
inbördes avstånd, enär i sådan fall tryc*
ket från den högre kan menligt inverka
på den lägre. Vinkeln a i fig. 2/5 får un*
der inga förhållanden vara större än mar*
kens friktionsvinkel och bör helst vara
mindre än hälften av densamma.
Vid grundläggning med plattor vid öp*
pet vatten eller vid grundvattenströmmar
kan risk för utspolning av undergrunden
vara för handen. För ett eliminera denna
risk nedslår man vid den aktuella sidan
en spånt av trä eller järn (se fig. 2/6). I
förra fallet måste man se till, att densam*
ma alltid ligger under lägsta vattenytan,
så att risk för förruttnelse ej förefinnes.
Fig. 2/6. Grundmur med kvarsittande
spånt.
B YGGNA DSTEKN1K
1077
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
