Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Grundisolering
utgörande ca 0,2—0,4 % av betongens
sektionsarea.
Ofta utbildas murens kron med dropp»
näsa för att förhindra att vatten rinner
utmed murens framsida, fig. 4/16 b.
Huvudarmeringen till en vinkelmur kan
även utföras enl. fig. 4/16 c.
Armering av kontrefortmurar utföres
enligt fig. 4/17.
Kap. 5. Grundisolering
Allmänt
Grundisoleringar utföras för att skydda
betonggrundmurar från angrepp utifrån
av i första hand vatten. Detta kan angri»
pa betongen antingen i form av ytvatten,
grundvatten eller spillvatten. Vissa jord»
arter, speciellt sådana som innehålla sva»
velföreningar, kunna även inverka skad»
ligt på betongen.
De skadeverkningar man vill skydda sig
mot, äro dels kemiska angrepp på beton»
gen, vilka åstadkomma nedbrytning och
förstöring eller minskad hållfasthet, och
dels vattenuppsugning, vilken kan åstad»
komma fuktiga lokaler och minskning av
värmeisoleringen för exempelvis ovan
grunden liggande murverk. Rinnande
vatten, som angriper en oskyddad betong»
yta, kan urskölja cementen i betongen,
varvid den kan bli helt förstörd. Vid myc»
ket kraftig genomfuktning och alldeles
speciellt under inverkan av elektrisk
ström kan i betongen befintlig järnarme»
ring förrosta, varvid dels järnarmerin»
gens hållfasthet nedgår och dels järnet
genom sin vid röstning ökade volym kan
spränga betongen.
Vid alla isoleringsarbeten vid grunder
får man vara mycket noga med att arbe»
tena utföras förstklassigt. Reparationsar»
betet är dels mycket besvärligt och kost»
samt och dels är det mycket svårt att lo»
kalisera eventuella felaktigheter. Man bör
därför använda endast förstklassiga och
beprövade material och nedlägga största
omsorg vid själva arbetet. Kontrollen bör
vara synnerligen hård, och man måste
vara mycket noga med att återfyllning mot
en grundmur ej utföres, förrän arbetet be»
siktigats. Man måste även se noga upp
med att anordningar vid byggandet ej
skada isoleringen.
Olika slags vatten angriper betongen på
helt olika sätt och fordra därför helt olika
skydd. Rent vatten, exempelvis regnvat»
ten, angriper ej, såvida det är stillaståen»
de. Mycket salt havsvatten är farligt, enär
vissa sulfater ingående i detsamma för»
enar sig med betongens kalkhydrat till
gips, varvid en viss sprängning av yt»
skiktet kan uppstå, vilken senare kan ar»
beta sig inåt. Motsvarande förhållanden
kunna inträffa vid grundvatten, i synner»
het sådant som står i förbindelse med
mossar och myrar, vilket kan innehålla
vissa sulfater. Ofta innehåller grundvatt»
net humussyror, vilka emellertid i allmän»
het äro ofarliga för redan utförd betong.
S. k. aggressivt vatten, dvs. vatten som
innehåller fri kolsyra, kan ibland vara
farligt för betongen. Genom Svenska Kom»
munaltekniska föreningens försorg har
undersökts aggressivt vattens inverkan på
i marken nedlagda betongrör. Förhållan»
dena äro i stort enahanda för grundmu»
rar. Man har indelat vattnet i fyra klasser
och dess angreppsförmåga framgår av tab.
5: 1.
Vattnet kan intränga i betongen dels i
porer och dels i sprickor i densamma.
Dessa sprickor uppstå ofta under bygg»
nadsarbetet och kunna ha sin grund i tem»
peraturvariationer, krympning i betongen,
sättningar i undergrunden, belastningar
m.m. Om möjligt bör isoleringen utfö
ras sedan faran för ökad sprickbildning
ej längre förefinnes, men detta är i prak»
tiken i allmänhet ej genomförbart. Man
BYGGNA DSTEKNIK
1101
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
