Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
BETONGGJUTNING
terialmängden enklast genom påfyllning av
kärrorna med i hinkar uppmätta mäng*
der, varefter fyllningsgraden uppmärkes
på kärrorna.
Cementen tillsättes enklast i hela eller
halva säckar. Vattnet mätes i ett kalibre*
rat kärl som oftast är sammanbyggt med
biandaren.
De torra materialen framforslas till en
ifyllningsskopa, varvid först sanden, där*
efter cementen och sist stenen ifylles. En
mindre del av vattnet ifylles i biandaren,
varefter ifyllningsskopans innehåll stjälpes
i biandaren jämte större delen av vattnet.
En mindre del av vattnet sparas för
korrigering av betongmassans konsistens.
Under gjutningens gång kontrolleras
att föreskriven konsistens hålles.
Blandningstiden i biandaren bör vara
minst 1 1/2—2 minuter sedan samtliga ma*
terial ifyllts i biandaren.
Blandningsregler
Blandningsföreskrifter för klass I och II
För kvalitetsklass I och II erfordras, att
använda sand* och stenmaterial undersö*
kas antingen av härför lämpad betong*
kontrollant eller på provningsanstalt. Där*
vid skall särskilt »betongrecept» uträknas
enligt tillförlitlig metod och förprov ut*
föras i erforderlig utsträckning. Bland
provningsanstalter, som utföra dylika ut*
redningar, kunna nämnas: Statens Prov*
ningsanstalt i Stockholm, Chalmers Prov*
ningsanstalt i Göteborg och Svenska Ce*
mentföreningen i Malmö m. fi.
Blandningstabeller för klass III
För att på en arbetsplats underlätta val
av lämplig blandning, vid tillfällen, då
gällande föreskrifter ej fordra noggrann
laboratorieundervisning och förprov m. m.
av använda sand* och stenmaterial, hän*
visas till följande tabeller. Dessa tabeller
ånge för olika konsistenser erforderligt
vattencementtal, varigenom beräknad håll*
fasthet hos betongen kan bedömas. Vidare
äro de uppställda dels för makadambe*
tong, dels för singelbetong av olika maxi*
mistorlek samt för två olika proportioner
mellan sand och sten. Tabellerna förut*
sätta en specifik vikt hos sand och sten
av 2,65 och att sandens gradering motsva*
rar den streckprickade kurvan i fig. 1/1.
De angivna viktproportionerna avse luft*
torrt sand* och stenmaterial och material*
mängderna per säck cement avse även
lufttorrt sand* och stenmaterial. Korri*
gering bör alltså i praktiken ske dels för
sandens fuktsvällning, dels för vatten*
mängden med hänsyn till ev. förekom*
mande fukt hos sand och sten på sätt,
som alltid bör ske på arbetsplatsen.
Arim. Tabellerna 4: 1—4 avse betong med
standardcement. Den del av tabellerna,
som avser »materialmängd i liter per säck
cement» kan emellertid även användas
för E*cement. (Egentligen skulle i detta
fall E*cementmängden ökas något, men
det rör sig endast om ca 1 à 2 %, vilket
torde i regel kunna försummas.)
Ex. i.
Givet:
Betong med 325 kg Standardcement per
m3 betong, trögflytande konsistens.
Stenmaterial = 50 mm singel.
Proportion betonggrus: sten = 40: 60 vikt*
procent.
Sökes:
a) Blandningsproportioner i viktdelar.
b) Materialmängd per säck cement.
c) Hållfasthet efter 28 dygn, klass III.
Lösning:
a) Från tab. 4: 1 erhålles:
1 viktdel cement
2,30 viktdelar betonggrus (lufttorrt)
3,44 viktdelar sten
Vattencementtal = 0,53.
b) Från tab. 4:2 erhålles följande mate*
rialmängder per säck cement à 50 kg:
1124
INGEN ]ÖRSH ANDBOKEN
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
