Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
BETONGGJUTNING
Vid vibrering kan större halt av sten
och mindre av finare partiklar användas.
En ökning av stenhalten medför en min*
skad vattenmängd i betongen, varigenom
en bättre kvalitet erhålles utan att cement*
mängden behöver ökas.
Sammanfattningsvis kan sägas att de
kvalitetsförbättringar, som uppnås med
vibrerad betong (vibrobetong) i jämförelse
med vanlig betong äro:
1. Ökad hållfasthet.
2. Ökad täthet och homogenitet.
3. Mindre krympning.
4. Mindre plastisk deformation.
5. Ökad frostbeständighet.
6. Bättre vidhäftning vid armering.
7. Bättre vidhäftning i gjutfogar.
Arbetsmetoder
Vibrering utföres dels som direkt vibre*
ring av betongmassan medelst vibrator,
som nedföras i betongmassan eller me*
delst ytvibrering, dels genom vibrering av
formen vid tunna konstruktioner. For*
marna måste i det senare fallet utföras
starkare än vanligt.
Djup eller stawibrering är den vanligast
förekommande metoden och utföres me*
delst s. k. stavvibrator, vilken manövre*
ras av en man.
Stavvibratorn består av en 0,5—l,o m
lång ståltub med 50—100 mm diameter,
i vilken en snabbgående axel försedd med
en excentervikt roterar, varvid svängningar
av hög frekvens (5 000—13 000 slag per
minut) genom ståltuben överföres till be*
tongen.
Ståltuben är med en böjlig axel för*
bunden med drivmotorn, som drives elekt*
riskt eller med tryckluft.
Arbetskapaciteten är 2—5 m3/tim.
Vid gjutning av t. ex. en vägg eller balk
utlägges betongen i ett lager av några de*
cimeters tjocklek, varefter vibratorn ned*
föres i betongmassan till ungefär halva
sin längd. Efter ca 1/2 min har massan
kring tuben flutit ihop, varefter tuben
långsamt uppdrages och åter nedföres ca
1/2 meter från det första stället, varefter
vibreringen fortgår successivt över det ut*
lagda betongpartiet.
Vid tunnare betongplattor användes
hellre en ytvibratoc. Vid betongplattor
med en tjocklek större än 15 à 20 cm
bör en kombination av djup och ytvibre*
ring användas.
Ytvibrering utföres vid tunnare betong*
bjälklag samt vid betongplattor och golv
på mark och för vägbeläggningar.
För mindre arbeten användes härvid
antingen en »vibroskyffel» eller »vibro*
planpressare».
Där större ytor skola beläggas använ*
der man en s. k. »vibrobrygga», vilken
framföres för hand, eller större kombine*
råde vibromaskiner, som framföras maski*
nellt, löpande på skenor eller kantlister.
Arbetskapaciteten för vibromaskiner
brukar vara 100 till 175 m3/tim.
Betongkonsistensen vid ytvibrering är
beroende av, vilket slags gjutning det är
fråga om och vilket redskap som använ*
des. För den lätta vibroplanpressaren
användes en konsistens av ca 10 vebe och
för större vibromaskiner ca 25 vebe.
Vid vibrobeläggning av exempelvis en
större betongplatta eller å en väg upp*
delas ytan genom kantformar av plattans
tjocklek i strimlor, motsvarande vibro*
bryggans längd (vanligen 3 m). Mellan
formarna utlägges först ett tunt lager be*
tong, på vilket armeringen anbringas, om
sådan förekommer. Därefter utlägges
längs kanterna betong, som kompromeras
med kantvibrator och formen fylles där*
efter med någon råge.
Vibrobryggan uppställes tvärs över
strimlan och får under vibrering sjunka
ned mot kantformen eller kanten av förut
gjutna betongstrimlor, varefter bryggan
1136
INGEN ]ÖRSH ANDBOKEN
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
