Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Betonggjutningens utförande
Betongens krympning och svallning
När betong hårdnar i luft uppkommer
alltid en viss krympning, vilken lätt med*
för sprickbildning.
Krympningen är till sin natur mycket
komplicerad. Vid betongens hårdnande,
sedan cementen bundit, minskas vid luft*
härdning den totala volymen av cement
och vatten. Vid härdning i luft minskar
även den fria vattenmängden i betongen
genom avdunstning, varvid betongens tem*
peratur något sänkes. Denna avdunstning
förorsakar krympning hos betongen.
Den kemiska processen under betongens
hårdnande förorsakar vidare en tempera*
turhöjning hos betongen. När betongen
sedan svalnar minskas volymen.
Om betongen under hårdnandet ständigt
hålles vattenlagrad, sväller den tills den
kemiska processen avslutats.
Till förebyggande av sprickbildning på
grund av krympning bruka större sam*
manhängande byggnadsverk av betong
genom på lämpligt sätt anbragta dilata*
tionsfogar uppdelas i monoliter av lämp*
lig storlek.
Vid gjutning av större konstruktioner
såsom i broar och kraftstationer anord*
nas ofta provisoriska krympfogar, vilka
igengjutas först sedan betongen slutgil*
tigt hårdnat och krympningsproceduren i
stort sett avslutats.
För att förebygga olägenheter av upp*
trädande krympsprickor inlägges ofta extra
armering. I betongytor anordnas denna
armering som en rutarmering.
En sådan armering kan ej helt förhind*
ra uppträdandet av krympsprickor men är
avsedd att verka så att sprickbildningen
uppdelas på ett stort antal, kanske nästan
osynliga, hårsprickor i stället för ett mindre
antal koncentrerade stora sprickor.
Temperaturspänningar
Till de extra spänningar, som uppkom*
ma i betongen på grund av temperatur*
variationer hos den omgivande luften, ta*
ges beräkningsmässigt hänsyn vid den
statiska beräkningen av en betongkon*
struktion.
Betongens plastiska formförändring
Under inverkan av yttre tryckbelastning
undergår hårdnad betong en viss form*
förändring, en sammantryckning, som till
större delen återgår vid avlastning. Be*
tongen är således i viss mån ett elastiskt
material. En del av den totala samman*
tryckningen kvarstår dock efter avlast*
ning, vilket visar att betongen även be*
sitter en viss plasticitet. Vid längre tids
belastning ökas denna »plastiska samman*
tryckning» eller »krypning» ytterligare
och kan pågå i flera år.
Betongens ålder har stor inverkan på
den plastiska sammantryckningen. Om en
konstruktion belastas kort tid efter be*
tongens hårdnande, blir den plastiska sam*
mantryckningen större än om den belastas
efter längre tid. Formar och ställningar
böra därför få kvarstå så länge som möj*
ligt.
Frostbeständighet
Vid bedömande av frostens inverkan
på betong bör man skilja på tre olika
åldersstadier: före bindningens början, i
början av hårdnandet och efter hårdnan*
det.
Om betongen fryser innan bindnings*
proceduren börjat, torde i regel ej inträffa
annat än att betongens hårdnande fördrö*
jes. Vid senare inträdande mildare tem*
peratur tinar den frusna betongen upp och
bindningen utvecklas normalt.
Betong, som börjat binda men ej hård*
nat tillräckligt, är ännu helt mättad med
vatten och synnerligen känslig för frost.
När det i betongen inneslutna vattnet fry*
ser till is utvidgar det sig ca 9 volympro*
cent, varigenom svåra skador uppstå å
betongen.
BYGGNADSTEKNIK
1139
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
