Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
ARMERAD BETONG
Fig. 3/4. Diagram för beräkning av faktorn
T ■ k
K i formeln = v—
b • n
I neutrala lagret har statiska momens
tet värdet:
s= 1/2 - b- x2,
vilket bibehålles oförändrat för alla lägen
å snittytan mellan neutrala lagret och ned
till de dragna järnen.
Skärspänningarna i ett rektangulärt ens
kelarmerat betongtvärsnitt komma därför
att variera enligt Tsdiagram (fig. 3/3).
Genom insättning av 5 i (45) samt 1
enligt (47) erhålles för beräkning av den
maximala skärspänningen r0 i en enkel*
armerad balk eller platta:
b h
(48)
Sättes
1—
= k
blir rn =
3 h
T • k
b-h
(49)
Fig. 3/5. t ^spänningar i en snittyta i
neutrala lagret.
Ur denna formel kan beräknas med
bvärden ur fig. 3/4, återgivna som en
Oj
funktion av förhållandet —
°b
Med utgång från den sålunda bestäms
da maximala skärspänningen i neutrala
lagret kan man enl. fig. 3/5 finna erfors
derlig skjuvarmering:
Om de utefter snittytan i neutrala lags
ret verksamma vkrafterna uppdelas i
komposanter i 45° riktning mot neutrala
lagret och snittytan samtidigt tänkes såg*
formigt utbildad, erhålles ett system krafs
ter enligt fig. 3/6.
De tryckande komposanterna kunna
upptagas som tryckspänningar i betongen.
De dragande komposanterna däremot
måste, därest de överskrida de tillåtna
dragpåkänningarna för betongen, uppta*
gas av särskild s. k. skjuvarmering.
Anm.: Drag* o. tryckkomposanterna r0/ \2
enligt fig. 3/6 angripa en yta som förhål*
ler sig till den yta, som resultaten r0 an*
griper, såsom 1:V2. Komposanternas stor*
lek per ytenhet blir således • V2 = r0, dvs.
i verkligheten samma storlek som skär*
spänningen i neutrala lagret. Dessa i 45°
mot neutrala lagret verkande tryck och
dragspänningar kallas huvudspänningar
och det är den dragande huvudspänningen
som man i samband med problemet skjuvs
armering kallar skjuvspänning.
Samma resultat betr. huvudspänningar ers
hålles om man betraktar ett litet element
invid neutrala lagret enligt vidstående
fig 3/7.
1162
INGEN JÖRSH ANDBOKEN
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
