Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Utrustning och material
Fig. 4. Omräkning från laddningshöjd till
kg sprängämne vid olika bottendiametrar.
För nitrolit multipliceras med 0,67.
Den på något av dessa sätt bestämda
laddningshöjden kan sedan omräknas i
kg sprängämne med hjälp av diagrammen
i fig. 4.
Som förut nämnts gäller försättnings*
formeln för dynamit LFB och kan med
tillräcklig noggrannhet användas för öv*
riga dynamitsorter.
Även om dynamit är det vanligaste
sprängämnet för bergsprängningsarbeten,
förekommer dock ofta laddning med sva*
gare sprängämnen, t. ex. nitrolit. I dessa
fall måste den på angivet sätt beräknade
försättningen minskas. Om endast nitro*
litladdning användes, har försättningen vi*
sat sig vara ca 18 %> mindre än vid dyna*
mitladdning till samma laddningshöjd.
Vid användande av nitrolit uppstår en
vinst genom minskad sprängämneskost*
nad och en förlust genom ökad borrnings*
kostnad. Det har visat sig, att det mest
ekonomiska laddningssättet vid nuvaran*
de priser är att först ladda hålet med dys
namit upp till 0,2 X borrhålsdjupet och där*
efter med nitrolit upp till 0,7 à 0,8 X borr*
hålsdjupet. I detta fall måste den enligt
försättningsformeln beräknade försätt*
ningen minskas med ca 6°/o.
Utrustning och material för
sprängningsarbeten
För igångsättande av ett sprängnings*
arbete erfordras en viss maskinutrustning
bestående av bergborrmaskiner, kompres*
sorer etc, samt en hel del förbrukningsma*
terial, såsom borrstål, sprängämne, tänd*
medel etc. I nedanstående beskrivning
upptages det viktigaste av denna utrust*
ning.
Bergborrmaskiner
Bergborrning utföres numera så gott
som uteslutande med maskiner. Dessa äro
antingen bensinmotordrivna eller tryck*
luftdrivna. De förra användas uteslutande
på sådana arbetsplatser, där tillgång till
tryckluft ej finnes, t. ex. sten* och grop*
sprängningar eller bultborrningar för
kraftledningar som gå genom avlägsna och
otillgängliga trakter.
De vanligaste bergborrmaskinerna äro
således de tryckluftdrivna. Av dessa fin*
nas ett flertal typer, avsedda för olika
ändamål. De indelas i handhållna och pe=
larmonterade borrmaskiner. Båda dessa
grupper tillverkas med och utan anord*
ning för automatisk vridning av borren,
självroterande respektive handvridna.
I det följande redogöres kortfattat för
de nu vanligaste av ovanstående typer.
Härvid väljas beteckningar från AB At*
las Diesels tillverkning. Övriga fabrikat
ha ungefär liknande konstruktioner.
Handhållna bergborrmaskiner
Av handhållna borrmaskiner finnas hu*
vudsakligen två typer, varav den ena är
handvriden och den andra självroterande.
Den handvridna, CH*serien, fig. 5, före*
kommer numera icke så mycket. Den an*
BYGGNADSTEKNIK
40. ML
1185
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
