Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
SPRÄNGNINGSARBETEN
förliga anvisningar om när och hur om*
slipning skall företagas finnas utgivna av
hårdmetalltillverkarna. Om icke skäret
innan dess brutits sönder, kan det omsli*
pas flera gånger tills det är fullständigt
nedslitet. Livslängden på hårdmetallborr
varierar för olika bergarter och är dess*
utom beroende av borrmaskinstyp samt av
borrarens skicklighet. Den ligger för nor*
malt berg vid 60—100 m.
Fördelarna med hårdmetallborr framför
borr av vanligt stål äro bl. a.
Borrhålet blir i det närmaste cylindriskt,
vilket medför ökad medelborrsjunkning
och minskat borrarbete.
Ett mindre antal borr erfordras, i all*
mänhet inte mer än borraren själv orkar
bära fram i en börda. Borrtransporterna
minska således avsevärt.
Borrningsarbetet blir enklare. Färre borr*
byten erfordras.
Klenare borrstål användes, vanligen 7/8"
i stället för 1".
Mindre och lättare borrmaskiner använ*
das.
Skärpningsarbetet minskar.
Sprängämnen
Beträffande olika sprängämnens sam*
mansättning, egenskaper och indelning i
olika klasser hänvisas till Materiallära,
Kap. 36. Sprängämnen.
De sprängämnen, som i nuvarande läge
kunna komma ifråga för bergsprängnings*
arbeten, äro
Exfradyriamit LF, lågfrysande dynamit,
som är det mest använda. Den kan förva*
ras i temperaturer ned mot —20° utan att
frysa. Fyra sorter med olika styrka fin*
nas, av vilka den 50 °/o LF IV är den van*
ligaste. Dynamit användes vid hårdspräng*
da bergarter, t. ex. granit, gnejs etc., samt
då en kraftig sönderslagning av spräng*
stenen till litet styckefall erfordras. Ofta
kan det dock ur ekonomisk synpunkt vara
fördelaktigt att utbyta en del av dynamiten
mot t. ex. nitrolit. Se s. 1185.
Territ, ett kraftigt sprängämne med låg
detonationshastighet. Den är praktiskt ta*
get ofrysbar. Territ användes vid lösare
bergarter t. ex. sandsten, kalksten etc, där
ett snabbare sprängämne endast smular
sönder berget närmast borrhålet samt i
s.k. mullande malmer och i skiffriga, sega
bergarter.
Nitrolit, ett pulverformigt sprängämne med
rätt hög detonationshastighet men svagare
än dynamit och territ. Den är mycket
okänslig för slag, rivning och eld och till*
hör de s. k. säkerhetssprängämnena. Nit*
roliten användes för sprängning av stub*
bar och i jord samt som bulldosa vid
sprängning av friliggande stenar och skut.
Den bör dock av ekonomiska skäl använ*
das även vid vanliga sprängningar i stör*
re utsträckning än vad som nu är fallet.
Se s- 1185.
Bergkrut, det svagaste sprängämnet, som
även har lägsta detonationshastigheten.
Det slår icke sönder berget utan endast
spräcker upp det. Bergkrutet användes för
uttagande av byggnadssten samt där myc*
ket försiktig sprängning erfordras, t. ex. i
tunnel* eller bergrumstak med dåligt berg,
där risk för ras finnes, eller i väggar, där
man önskar en jämn och slät yta.
Tändmedel
Som tändmedel för sprängämnet använ*
das antingen vanliga sprängkapslar och
stubin eller elektriska sprängkapslar och
en elektrisk tändapparat.
Stubin
Stubinen består av en krutkärna, omspun*
nen med en eller flera lager jutegarn, som
sedan impregnerats mot fukt och meka*
nisk åverkan. Vid antändning brinner
krutsträngen med en konstant hastighet
av 0,5 m/min. Härunder få inga gnistor
slå igenom impregneringen.
Vanliga sprängkapslar
Vanliga sprängkapslar bestå av en alumi*
niumhylsa, innehållande en tändsats av
blyacid och en slagladdning av trotyl. De
äro mycket känsliga för slag. Olika kraf*
tiga sprängkapslar finnas från nr 1 till nr
10. Ju kraftigare sprängkapsel som använ*
des, desto kraftigare blir verkan av spräng*
ämnet. Till dynamit användas nr 4 eller 6,
till nitrolit nr 6 eller 8.
1190
INGEN ]ÖRSH ANDBOKEN
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
