Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Allmänna synpunkter och fordringar på byggnadsstommen
Kap. i. Allmänna synpunkter
och fordringar på
byggnadsstommen
De konstruktiva element, som användas
för att till byggnadsgrunden nedföra be*
lastningarna, äro tak med takstolar, bjälk*
lag, vindförband, trappor, väggar och pe*
lare. Alla dessa ha icke enbart bärande
funktioner utan även andra, t. ex. isole*
rande.
Vid val av material för byggnadsstom*
men måste man ta hänsyn till följande
faktorer:
Bärigheten skall vara så stor, att beläst*
ningarna med tillförlitlig säkerhet skola
kunna upptagas och nedföras. Detta skall
ske utan att tillåtna deformationer över*
skridas.
Beständigheten skall vara så stor som er*
fordras för den avsedda livslängden för
byggnadsverket utan alltför stora under*
hållskostnader.
Materialet skall ha erforderlig isole*
ringsförmåga för värme, vatten, fukt, ljud
och vibrationer.
Brandsäkerheten skall vara betryggande.
Ur konstruktiv synpunkt skiljer man på
tre olika byggnadstyper.
1. Byggnader med bärande väggar.
2. Skelettbyggnader.
3. Hallbyggnader.
Vid den första typen nedföras beläst*
ningarna från bjälklag och tak m.m. di*
rekt till grunden via väggarna. Dessa
måste därför dimensioneras för de upp*
trädande krafterna. De knäckstyvas ge*
nom bjälklagen, och sidokrafterna som på*
verka dem upptagas i tvärväggar, kontre*
forter (ut* eller invändiga, vilka i senare
fallet ofta även användas som upplag för
traversbalkar), särskilda vindförband eller
genom bjälklagen.
Fig. 1/1. Schematisk plan över placering
av uppstyvande tvärväggar.
Vid ej alltför stora byggnader och vid
styva bjälklag (betongbjälklag) kan det
vara tillräckligt med dessa som sidokrafts*
upptagande element. Sidokrafterna överfö*
ras därvid till gavelväggarna. I varje fall
kan avståndet mellan uppstyvande tvär*
väggar göras större om bjälklagen äro
styva. Fig. 1/1—1/2 visar olika anord*
ningar för väggarnas uppstyvning.
De material, som användas vid denna
typ av byggnader, äro trä, tegel, betong
och lättbetong.
Byggnader upp till två våningars höjd
utföras vanligen av trä, 1,2—l,4*tegel
eller lättbetong. Vid byggnader med
Fig. 1/2. Uppstyvning av väggar med konU
ref orter. Av denna typ kunna de även an=
vändas som upplag för traversbana.
BYGGNADSTEKNIK
1219
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
