Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
ÖVERBYGGNADENS KONSTRUKTIVA UTFORMNING
Den andra byggnadstypen, skelettbygg*
nåder, karakteriseras av att belastningar*
na nedföras till grunden genom ett system
av pelare och balkar. Såväl pelarna som
balkarna utföras genomgående och med
böjningsstyva hörn och anslutningar för
att tillräcklig styvhet mot sidobelastningar
skall erhållas. Till det bärande skelettet
användes armerad betong eller järnbalkar.
De senare måste brandskyddas, vilket van*
ligen sker genom att de ingjutas i betong.
Emedan väggarna icke äro bjälklagsbä*
rande, har man icke något större krav på
deras bärighet, men då de belasta den bä*
rande konstruktionen, gör man dem så
lätta som det är möjligt med hänsyn till
fordringar på brandsäkerhet, ljud* och vär*
meisolering.
Detta system användes vid uppförande
av byggnader över åtta våningars höjd
men kan givetvis även användas vid lägre
byggnader. S. k. skyskrapor utföras som
skelettbyggnader. Systemet medger större
frihet vid byggnadsplaneringen än det med
bärande väggar. Själva konstruktionerna
inkräkta mindre på de nyttiga utrymmena,
enär man har koncentrerat lastöverföringen
och därför kan mera rationellt utnyttja de
ingående byggnadsmaterielen. Vid ev. om*
byggnader har man största frihet att ut*
föra flyttningar av väggar m. m. utan att
därvid göra ingrepp på de bärande kon*
struktionerna.
Vid större våningsantal och särskilt där
förhållandet mellan byggnadshöjden och
bredden är stort, måste man kontrollera
konstruktionen för vindkrafterna.
Fig. 1/5 visar i princip en skelettbygg*
nad i tvärsektion.
Den tredje byggnadstypen, hallbygg*
nåder (jfr s. 1037), karakteriseras
därav, att takkonstruktionen nedföres
ända till grunden och upptager alla be*
lastningar. Som konstruktionsmaterial
användes stål, betong eller trä en*
ligt skilda system. Betonghallar ut*
föras antingen med bärande bågar eller
ramar eller också dimensionerar man själ*
va takskivan så att denna blir bärande
(skalkonstruktioner). Då denna byggnads*
typ är betydligt lättare än de andra ty*
pernå, måste man taga betydligt större
hänsyn till angripande vindkrafter. För
att upptaga dessa erfordras som regel sär*
skilda vindförband eller också kan man
utföra själva takskivan styv.
Fig. 1/6—1/8 visa hallbyggnader i olika
utförande.
I kap. 6, Bärande konstruktioner, be*
skrivas närmare en del olika system för
hallbyggnader.
Kap. 2. Belastningsantaganden
En byggnads bärande delar skola di*
mensioneras för ständig och tillfällig be*
lastning.
Ständig belastning = egna vikten av bä*
rande konstruktioner + byggnadsdelar som
ständigt vila på dessa.
Tillfällig belastning = alla övriga beläst*
ningar, t. ex. snö, vind, vattentryck, jord*
tryck, nyttig last (levande last, trafiklast,
varor, maskiner etc.), belastningar åstad*
komna av temperaturändringar och krymp*
ning.
Den tillfälliga belastningen skall tänkas
placerad på för varje konstruktion ogynn*
sammaste sätt.
Följande sammanställning över olika be*
lastningar bygger på Kungl. Byggnadssty*
relsens anvisningar till byggnadsstadgan.
Egen vikt är vikten av bärande konstruk*
tioner + de byggnadsdelar, som uppbäras
av dessa. Vid beräkningen av egna vikten
användas följande materialvikter.
a) Fyllnadsmaterial. ks/m’
Grus, löst utfyllt ................ 1600
hårt packat .............. 1 800
1222
INGEN IÖRSH ANDBOKEN
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
