Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Isolering
Fig. 4/30. Isolering av bjälklag.
tung trafik och där man har stora an*
språk på isolering (vissa laboratoriebygg*
nåder, ibland vid hyreshus o. d.) måste
man införa speciella vibrationsisoleringar
vid grundläggningen. Av trafik uppkom*
mande vibrationer kunna även i längden
verka skadliga på vissa byggnadsdelar och
åstadkomma sprickbildningar, speciellt
mellan tvär* och längsmurar.
Under trafikens inverkan kommer mar*
ken i svängningar, vilka vanligen nedgå
till större djup än det av grundläggningen
betingade. Allt efter markbeskaffenheten
varierar våglängden på dessa svängningar.
Långa vågor, vid normala husbyggnader
över 20 m, äro relativt ofarliga, men kor*
tare ned till 5 m äro mera riskabla. Fre*
kvensen vid dessa svängningar brukar
hålla sig omkring 10—25 p/s. Tab. 4: 13
Tab. 4: 13. Sammanhang mellan bygg=
nadsgrund och längd av vibrationsvågor
enl. Doorentz.
Jordart Våghas» tighet m/s Viglängd /= 10 Hz i m vid f= 25 Hz
Dålig byggnads* grund (fuktig och mjuk) . . 200 20 8
Fin sand ...... 500 50 20
Grus ........ 1 000 100 40
visar sammanhanget mellan undergrundens
beskaffenhet och våglängderna. Som sy*
nes kunna de ogynnsamma längderna upp*
stå vid dålig undergrund. Utbredningen
av vibrationerna minskas genom dräne*
ring.
På vibrationernas storlek inverka även*
ledes vägbanans beskaffenhet, fordonens
hastighet, vikt och ringutrustning samt av*
ståndet mellan vägen och byggnaden, ]äm*
na farbanor, såsom asfalt, tjär* och be*
tongbeläggningar, äro bäst, sämre äro gat*
stensbeläggningar.. Vid fordonshastigheter
upp till 10 km/h bli vibrationerna relativt
små för att starkt tilltaga vid hastigheter
mellan 10 och 25 km/h. Vid större hastig*
heter tilltaga vibrationerna endast obetyd*
ligt och kunna t. o. m. nedgå.
För att skydda sig mot hithörande olä*
genheter utför man dels vibrationsisole*
ringar i murverk och grunder och utbyg*
ger dels särskilda isolerande ljusbrunnar.
Fig. 4/31 visar principerna för en dylik
isolering vid stenhus. Isoleringsskiktet ned*
till utsättes för tryck av upp till 10 kgf/cm2
och måste dimensioneras därefter. Den
måste göras så tunn att inga märkbara
sammantryckningar uppstå. Skiktet verti*
kält utsättes för betydligt mindre krafter
(för 3 m djup blott omkring 0,12 kgf/cm2).
Materialet till båda skikten måste väljas,
så att de äro okänsliga för fuktighet eller
också måste särskilda skyddsåtgärder vid*
tagas. Fig. 4/33 visar detaljer vid den ver*
tikala isoleringen. I fig. 4/34 har man i
stället för vertikal isolering utbyggt ett
ljusschakt vid en skelettbyggnad. Som
framgår av figuren kan man ibland upp*
BYGGNA DSTEKNIK
1261
Fig. 4/31. Vägg= och grundisoleringar.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
